Den 1 augusti 2008 bildades en fri luthersk församling i Vasa. Den fick namnet S:t Johannes Evangelisk-Lutherska Församling. Här beskrivs kortfattat hur församlingen kom till.

Medlemmarna i S:t Johannes evangelisk-lutherska församling kommer från olika sammanhang och livssituationer. Någon har länge varit församlingslös och hunnit grubblat på frågan om den kristna församlingen en längre tid. Andra har först på senare tid insett att de behöver en bibeltrogen kristen gemenskap.

Som en tillfällig lösning har gudstjänster firats i Föreningen Logos’ regi under några år, men det har stått klart att detta var en nödlösning. En kristen måste ha tillgång till sakrament, själavård och annat som hör till en kristen församling. Enligt Föreningen Logos’ verksamhetsplan ska de gudstjänster som ordnats i dess regi upphöra när en fri evangelisk-luthersk församling har bildats. Utmaningen har varit att bilda en sådan församling utan att söndra enheten i den gudstjänstfirande församling som samlats till Logos-gudstjänsterna. Här ges en kort historik över hur församlingen bildades.

Publiceringen av Jan Bygstads tio bibeltimmar kring den kristna församlingen var en viktig bas för de inledande diskussionerna kring församlingsbildandet. Bibeltimmarna utgavs i bokform i början av december 2006 under namnet Den kristna församlingen.

Föreningen Logos ordnade från mitten av januari 2007 några bibelstudier kring Bygstads bok. Dessa samtal var tänkta som det första steget av tre i arbetsmodellen för församlingsbildningen och de kompletterades med genomgången av tredje trosartikeln under bibelstudieserien på torsdagskvällarna.

Sedan följde steg två, där mera konkreta frågor behandlades. Vilken inriktning skulle församlingen ha? Skulle det bli en fristående församling som sedan skulle börja orientera sig i församlings- och kyrkogeografin? Skulle vi genast gå med i någon av de existerande bekännelsekyrkorna eller skulle vi begära prästvigning i Missionsprovinsen (Mpr)?

Dessa frågor diskuterades främst under sommaren undet några träffar både i Vasa, i Närpes och i Jakobstadsnejden. För att undvika kopplingar arrangerades de inte av Logos.

En annan betydelsefull kanal var diskussionsformumet Pro Ecclesia, dit ett 20-tal intresserade anslöt sig. Diskussionerna kretsade kring de tre alternativen och vi försökte ta fram positiva och negativa faktorer med de tre alternativen.

Vi kunde snart konstatera att vi inte kunde nå full enighet om vi skulle gå in för en fristående församling eller orientera oss mot Mpr. Bekännelsekyrkoalternativet var egentligen inte aktuellt, eftersom det antogs vara ett för stort steg för de flesta att ta på en gång. Efter en tid blev det klart att ett del av diskussionsdeltagarna inte kunde gå in för Mpr-alternativet på grund av att det uppdagats oklarheter i centrala lärofrågor. Då andra igen såg det alternativet som det enda tänkbara blev diskussionen utdragen.

För att komma vidare utarbetades ett förslag till församlingsordning av dem som röstade för en fri församling utan bindning någonstans i initialskedet. Förslaget diskuterades vid ett par träffar och lades även ut på Pro Ecclesia.

Dokumentet ledde till en utdragen diskussion och en hel del förbättringförslag kom fram och beaktades även. Diskussionen kretsade mest kring frågor som öppet vs. slutet nattvardsbord och kvinnans roll i församlingens olika organ. Ett hjälpmedel som användes i samtalen var Seth Erlandssons föredrag Bekännelsetrohet i praktiken.

När det gäller nattvarden kom vi fram till att inte fullt ut följa bekännelsekyrkornas praxis att begränsa nattvarden till medlemmarna. På grund av att övergången kan bli svår för många vill vi i avvaktan på medlemskap efter samtal med föreståndaren inbjuda också andra än medlemmar till nattvarden, om de inte har någon nattvardsgemenskap på annat håll. Nattvardsgudstjänster kunde hållas på särskilda tider. De vanliga söndagsgudstjänsterna fortsätter då som predikogudstjänster och är öppna för alla.

Under vintern anmälde fyra personer att de var beredda att grunda en församling. Grundandet uppsköts dock på grund av att kyrkopolitiska frågor diskuterades i ett annat sammanhang i april och även en andra gång i början av juni. Initiativtagarna beslöt inbjuda till ett konstituerande möte 1.8.2008. Semesterperioden användes för ytterligare samtal. Inbjudan att delta som observatör eller konstituerande medlem sändes ut till dem som hade varit med och diskuterat.

Församlingen konstituerades av sex personer från Vasa- och Jakobstadsnejden den 1.8.2008, ett och ett halvt år efter att bibelstudierna kring den kristna församlingen inleddes. Också några andra intresserade deltog. När de församlade efter konstitueringen stämde upp i Martin Luthers ”Vår Gud är oss en väldig borg” kunde man känna en doft av helig historia. En församling på den gamla reformatoriska bekännelsen hade grundats, ett viktigt kapitel i den lokala kyrkohistorien.

Det finns särskilt tre centrala orsaker till att församlingen har grundats:

  • att ombesörja att det finns gudstjänster där Guds ord predikas rent och klart (artikel VII i Augsburgska bekännelsen (CA): ”Vidare lära de, att en helig kyrka skall äga bestånd till evärdelig tid. Men kyrkan är de heligas samfund, i vilket evangelium rent förkunnas och sakramenten rätt förvaltas.”)
  • att göra det möjligt att med en god ordning förvalta sakramenten (CA XIV: ”Om det andliga ståndet lära de, att ingen utan vederbörlig kallelse bör i kyrkan predika offentligen eller förvalta sakramenten.”)
  • att förverkliga Herrens undervisning om hur felande bröder och systrar visas en kärleksfull omsorg genom bruk av löse- och bindenyckeln (Matt 18:15-18).

Vi har med sorg funnit, att förutsättningar för dessa livsviktiga uppgifter inte längre existerar inom folkkyrkans ram. Det finns enstaka församlingar där Guds ord hålls i vördnad, men det blir allt svårare att upprätthålla en nödig distans till de snabbt växande avvikelserna från biblisk tro och praxis. Eftersom förmaningar och protester under en längre tid inte har haft avsedd verkan måste vi, enligt apostelns föreskrift i Tit 3:10, dra oss undan gemenskapen med dem som fasthåller vid obibliska läror: ”En villolärare skall du visa ifrån dig, sedan du varnat honom en första och en andra gång.” Och i Rom 16:17 förmanas vi tydligt att hålla oss ifrån sådana: ”Jag uppmanar er, bröder, att ge akt på dem som vållar splittring och kan bli er till fall, i strid mot den lära som ni har fått undervisning i. Vänd er bort från dem.

Vilka är då dessa avvikelser och villoläror som vi tar avstånd från? I vår lärogrund presenterar vi på ett positivt sätt den lära som vi vill hålla fast vid, i kontinuitet med den tro som den lutherska kyrkan har bekänt i århundranden. Vi understryker, att den primära orsaken till att församlingen grundats är uppgiften att verka för evangeliets utbredande.