”Vi har aldrig varit slavar under någon”, påstår judarna som samtalar med Jesus (Joh 8:33). De har tydligen glömt sin historia. Kanske känner de sig personligt fria, men de ser inte så långt bakåt som till slaveriet i Egypten eller Babylonien. Och ofriheten under romarnas välde verkar inte besvära dem i den här stunden. Men Jesus tar snabbt ifrån dem deras stolthet och visar att de hotas av en annan slags ofrihet: Var och en som ägnar sig åt synd är syndens slav.
Vi har förmånen att leva i ett fritt land, brukar det heta. Ja, visst har vi en fantastisk frihet att själva styra våra liv, och att uttrycka det som vi känner och tänker. Och den friheten ska vi verkligen tacka Gud för. Men vilken frihet handlar det om egentligen? Synar vi den närmare upptäcker vi mycket av den träldom som Jesus nämner. Aposteln Paulus, som är Jesu stridsman och borde ses som vårt föredöme i fråga om rättfärdighet, bekänner att han är köttslig, såld till slav under synden (Rom 7:14). Han framhåller ändå, att denna köttslighet inte regerar, utan han hatar den och kämpar mot den. Han beskriver den som syndens lag i sin kropp, och att den gör honom till fånge (v 23). Friheten finns hos Jesus, som kämpat mot varje mänsklig frestelse och vunnit seger.
På ett annat ställe, i Galaterbrevet 4, beskriver Paulus denna kamp mellan slaveriets makt och den frihet som Jesus har vunnit åt oss. Han tar en liknelse: slaveriet har sin förebild i Hagar, Abrahams slavinna som han tog till bihustru för att ”hjälpa” Gud att uppfylla sitt löfte att ge honom en son. Det var hans mänskliga, egen uttänkta insats. Men den blev en förbannelse. Guds insats kom genom den fria hustrun Sara, som födde löftessonen Isak på sin ålderdom genom Guds underbara handlande. Därför ska de egna förment goda laggärningarna, som utgår från det köttsliga sinnet och dömer oss, inte ges någon plats. I en kristens samvete ska endast Guds nådiga handling i Kristus prisas, där ska frihet råda: Till denna frihet har Kristus gjort oss fria (Gal 5:1).
Slaveriet upplever vi på många sätt i vår onda natur som följer oss fram till graven. Vi förmanas av Jesus och apostlarna att akta oss för ögats förförelser, för de sexuella frestelserna, för penningbegäret och för att söka de främsta platserna inför människor. I Psalm 119:9 ställs frågan: Hur kan den som är ung hålla sitt liv rent? Svaret ges omedelbart: Genom att hålla sig till ditt ord.
Jesus sammanfattar denna vishet i sitt samtal med judarna: Om ni förblir i mitt ord är ni verkligen mina lärjungar. Ni ska lära känna sanningen, och sanningen ska göra er fria (Joh 8:31).
Lär mig taga dig på orden
utan alla om och men,
och låt ingen makt på jorden
binda mig på nytt igen!
Med din trohet mig bevara,
och behåll i tron mig fri,
att jag ej i någon snara
må försåtligt fångad bli!
(L Sandell)
Bön: Käre Jesus! Tack för att du genom din renhet och din oskyldiga död i mitt ställe har köpt mig fri från synden, döden och djävulens makt. Lär mig att älska dig och ditt Ord, och att akta mig för frestelsernas faror så att djävulen inte åter får makt över mig. Amen.
