Kommentera

Guds Ord är ljuset

Den 2 februari är den dag när man i forna tider firat Kyndelsmässodagen, ljusdagen. Det är precis 40 dagar efter jul. Talet 40 återkommer många gånger i Skriften. I det här fallet handlar det om den föreskrift som Mose gav när en pojke har fötts (3 Mos 12:2–4): ”När en kvinna blir havande och föder en pojke, ska hon vara oren i sju dagar, lika många dagar som vid sin månadsrening ska hon vara oren. På åttonde dagen ska hans förhud omskäras. Sedan ska kvinnan stanna hemma i trettiotre dagar, under sitt reningsflöde.” Sedan skulle föräldrarna bära fram barnet i templet med ett offer.

Så gjorde också Maria och Josef. Jesus skulle ställas under lagen. Denna föreskrift gällde alla judar. Jesus uppfyllde i sitt liv allt som Mose hade föreskrivit och därför är vi fria från dessa lagar i deras bokstav. Paulus förklarar (Kol 2:16f): ”Låt därför ingen döma er för vad ni äter och dricker eller när det gäller högtid eller nymånad eller sabbat. Allt detta är en skugga av det som skulle komma, men själva verkligheten är Kristus.” Tyvärr dröjde sig denna gammaltestamentliga lag länge kvar också i den lutherska kyrkan, så att man ansåg en kvinna oren efter barnafödandet tills hon blev ”kyrktagen”.

Vi ska läsa Mose lag i ljuset av Nya testamentet. Där får vi förklarat för oss innebörden i att Jesus uppfyllde lagens bud för oss till sista bokstaven. I Gal 4–5 beskriver Paulus hur vi i Kristus är frigjorda från lagen, bland dem bestämmelser om dagar och månader och särskilda tider och år (4:10), och hur Kristus gjort oss fria från slavoket (5:1). Det allra största är att han genom sin död och uppståndelse befriat oss från det dödsstraff som lagens bud har krävt av oss, och i dopet klätt oss i sin rättfärdighet som han vunnit genom sitt fullkomliga liv.

Men Guds ord ger oss också en bestämmelse för våra liv som kristna: ”Ännu en kort tid är ljuset bland er. Vandra medan ni har ljuset så att inte mörkret övervinner er” (Joh 12:35).

Vi hotas ännu av mörkret i vår värld, trots att vi just nu upplever hur ljuset blir allt starkare för varje dag. Låt inte mörkret segra, för vi har ljuset, Guds Ord. Det talar om för oss att Jesus har segrat över mörkrets makter, och han vill att vi som hans lärjungar ska återspegla detta ljus i våra liv. Vi ska inte låta mörkret ta tillbaka sin makt över oss, sedan Jesus gjort oss fria från dess välde.

Vi är inne i förfastan. Den här söndagen är också sexagesima, såningsmannens söndag. Som Jesu lärjungar har vi fått i uppgift att så ut Guds Ord som är ljuset på vår stig, och det enda som kan ge frukt till evigt liv. Vi behöver inte bekymra oss om hur frukten skapas. Det sköter vår Herre om, för ”genom Ordet och sakramenten såsom genom medel skänkes den helige Ande, vilken hos dem, som höra evangelium, frambringar tron, var och när det behagar Gud” (Augsburgska bekännelsen, art V).

Guds ord är ljuset på min stig
och mina fötters lykta.
Där det är brinnande i mig,
där måste mörkret flykta.
Då ser jag lätt att hitta rätt
dit jag vill hinna gärna,
där är mig satt i jordens natt
en himmelsk morgonstjärna.

(L Spengler)


Bön: Käre himmelske Far! Tack för att du gett oss ditt Ord som vittnar om det som vår Frälsare har gjort för oss, och som kan ge oss hopp och lysa upp vår väg i mörkrets värld! Hjälp mig att flitigt lyssna till detta välsignade Ord och låta andra få del av detta ljus. I Jesu namn. amen.

Följ och dela!