Frågan besvarades i Lutherska Bekännelsebrevet nr 23.

FrågaÄr människans eviga tillvaro i himlen eller på (den nya) jorden? Vad säger Bibeln om den saken?

Svar: För en människa väntar i evigheten antingen evigt liv eller evig död (Dan 12:2; Matt 25:46; Mark 16:16). Det följande gäller för alla de som har evigt liv genom tron på sin Frälsare Jesus Kristus.

När Jesus kommer tillbaka på den yttersta dagen så kommer alla döda att uppstå i sina kroppar och de kristna som då lever kvar kommer att få sina kroppar förvandlade till härlighetskroppar. Guds barns förhärligande (kroppens uppståndelse för de som redan dött; förvandlingen av kroppen för dem som lever kvar) och förvandlingen av skapelsen är nära sammankopplade i Skriften:

”Själva skapelsen väntar och längtar efter att Guds barn ska uppenbaras. Skapelsen har ju blivit lagd under förgängelsen, inte av egen vilja utan genom honom som lade den därunder. Ändå finns det hopp om att även skapelsen ska befrias från sitt slaveri under förgängelsen och nå fram till Guds barns härliga frihet.” (Rom 8:19-21)

Både våra kroppar och den jord vi lever på behöver förvandlas (eller nyskapas):

”Se, jag säger er en hemlighet: Vi ska inte alla insomna, men vi ska alla förvandlas, i ett nu, på ett ögonblick, vid den sista basunens ljud. Basunen ska ljuda och de döda ska uppstå odödliga och vi ska förvandlas.” (1 Kor 15:51-52)

”Men efter hans löfte ser vi fram emot nya himlar och en ny jord där rättfärdighet bor.” (2 Pet 3:13)

Detta innebär att det är meningen att vi ska leva med Gud för alltid, i våra kroppar, och att när vi är utan våra kroppar så saknas något. Paulus talar om att vi är som ”nakna” när vi har lagt av kroppen. Han önskar hellre den förvandling, utan att man först har dött, som han omtalat i 1 Kor 15 ovan, när han skriver ännu ett brev till församlingen i Korint:

”Vi vill ju inte bli avklädda utan påklädda, så att det som är dödligt uppslukas av livet.” (2 Kor 5:4)

Även om avläggandet av kroppen innebär ett avklädande och en nakenhet, så innebär det samtidigt att få komma hem till Herren. Det står därför om att ”flytta bort från kroppen och vara hemma hos Herren” (2 Kor 5:8). Redan i dödsögonblicket kommer vi till Jesus, precis som Han lovade rövaren på korset (Luk 23:43). Men först efter uppståndelsen kommer vi att få uppleva denna närhet med både kropp och själ, som det är meningen.

Uppenbarelseboken beskriver den nya skapelsen, med en tillvaro i Guds närhet med dessa ord:

”Och jag såg en ny himmel och en ny jord. Den första himlen och den första jorden var borta, och havet fanns inte mer. Och jag såg den heliga staden, det nya Jerusalem, komma ner från himlen, från Gud, redo som en brud som är smyckad för sin man. Och jag hörde en stark röst från tronen: ’Se! Nu står Guds boning bland människorna. Han ska bo hos dem, och de ska vara hans folk, och Gud själv ska vara hos dem. Och han ska torka alla tårar från deras ögon. Döden ska inte finnas mer, och ingen sorg och ingen gråt och ingen plåga, för det som förr var är borta.” (Upp 21:1-4)

Skapelsen som vi nu känner den kommer då att vara borta. Vi läste ovan att “den första jorden var borta”. Då kommer allt att vara nytt. Exakt hur mycket – om något – av den gamla skapelsen (som kommer att gå under) som kommer att användas i den nya skapelsen vet vi inte, men vi vet att det kommer att vara en fysisk tillvaro, men i Guds närhet och där all synd och alla syndens följder kommer att vara utplånade.

Det är mycket som vi inte vet och som vi kanske ännu inte kan veta eller förstå (Paulus skriver om att han i paradiset hört ord som ingen människa ”kan eller får uttala”, 2 Kor 12:4), men som vi kommer att få se när Kristus kommer. Bibeln talar om att vi ska ha förhärligade kroppar och om nya himlar och en ny jord, men själva saligheten består i att vi då kommer att skåda Gud. ”Vi vet att när han uppenbaras, ska vi att bli lika honom, för då får vi se honom sådan han är.” (1 Joh 3:2) ”Nu ser vi en gåtfull spegelbild, men då ska vi se ansikte mot ansikte.” (1 Kor 13:12)

Två läror som definitivt är obibliska är dels Jehovas Vittnens lära om ett evigt liv på denna jord och dels den motsatta läran om att själen utan kroppen lever för evigt hos Gud. Vi tror på kroppens uppståndelse, men Bibeln lär också att denna skapelse ska förgå. Bibelns beskrivningar tyder på att vi kommer att vara på den nya jorden (vi har uppståndna kroppar; skapelsen ska befrias och förvandlas; det kommer att finnas en ny jord; det beskrivs att Gud kommer att komma ner och ha sin boning där), men samtidigt är det en tillvaro som vi inte kan föreställa oss nu. Vi alla som har lärt känna Kristus kommer då, samtidigt, att vara i Hans närhet och se Hans ansikte – något som kan verka vara fysiskt omöjligt, men som vi då kommer att få uppleva som den högsta saligheten.

Anders Nissen