Denna fråga har besvarats i Lutherska Bekännelsebrevet #29.
En fråga har inkommit som handlar om varför det är mot Guds vilja att leva som sambo utan att vara gift.
Svar: Vi kan börja med att konstatera att de yttre ceremonierna som är del av ett giftermål förändras över tid och kan se olika ut i olika kulturer. Det står ingenstans i Bibeln att man måste gifta sig i kyrkan (eller i synagogan på Jesu tid), men däremot gör Gud klart att äktenskapet är en gåva från honom och något han välsignar (1 Mos 1:27-31). Vad är då ett äktenskap? I 1:a Mosebok 2:24 beskriver Gud det såhär: ”Därför ska en man lämna sin far och sin mor och hålla sig till sin hustru, och de ska bli ett kött.” Av det kan vi se att ett äktenskap är en livslång förening mellan en man och en kvinna. I Sverige kan man gifta sig ”borgerligt”, och den vigseln är precis lika giltig inför Gud och människor som en kyrklig vigsel.
Samboskapet är en samlevnadsform som är mycket vanlig i vårt samhälle, men den har inte ersatt äktenskapet. Snarare ser vi att de existerar sida vid sida. Det kan finnas olika skäl till att man vill leva som gift utan att vara gift, och därför väljer att vara sambos. Man kanske är osäker på om ens partner verkligen är någon man vill leva med under resten av livet. Man kanske tycker att äktenskapet känns omodernt. Man kanske vill göra det lite enklare att ångra sig och flytta isär (vilket det fortfarande är enligt svensk lag om man lever som sambo). Alla dessa anledningar går dock på tvärs mot Guds vilja.
Äktenskapet är en Guds gåva som är till för att skapa trygghet och varaktighet i familjen. Mannen, hustrun och barnen mår alla bra av att de offentliga äktenskapslöften knyter de äkta makarna samman i vått och torrt. Gud har skänkt oss sexualiteten som gåva, och i äktenskapet blir den ett uttryck för ömsesidig kärlek och intimitet. Men när den missbrukas genom sexuell omoral kan den orsaka mycket smärta och skada (Hebr 13:4). Gud definierar sexuell omoral, eller otukt, som sexuella handlingar utanför äktenskapet, mellan människor som inte är gifta med varandra (t.ex. partners som lever som sambo), eller mellan människor som är otrogna mot sin äkta maka/make. Som kristna har vi ansvar både för våra handlingar och det intryck vi ger inför andra. Ett kristet par som bor ihop med överenskommelsen att de inte ska ha sex med varandra utsätter sig dels för andlig fara, trots Guds varningar om att vi ska fly bort från frestelsen (1 Kor 6:18). Dels utsätter de också andra för frestelse genom att ge ett otydligt vittnesbörd inför både församlingen och världen (Matt 18:6-7).
Äktenskapet bidrar till att bevara kärleken mellan man och hustru. När Jesus undervisar om äktenskap och skilsmässa och säger: ”Vad Gud har fogat samman får alltså människan inte skilja åt” (Matt 19:6) så är det av omsorg om oss människor. Gud vill att man och hustru ska kunna lita på varandra och vila i vetskapen om att deras relation vilar på något mer stabilt än känslor och dagsform. Man och hustru ska älska varandra som sig själva, och efterlikna Jesu kärlek i hur de behandlar, förlåter, tröstar och bär varandra genom livet. Det är Guds vilja med äktenskapet.
Peter Öman