I denna mörka tid – både i fysisk mening och andlig – kommer Johannes Döparen med sitt väckelsebudskap enligt Lukas Jesajacitat:
Bana väg för Herren,
gör stigarna raka för honom!
Predikotexten är från Luk 3:1-6. Den börjar med en noggrann förankring av händelsen i tiden. Vi vet att det som hände är tillförlitligt. Det har hänt i tiden, i ett bestämt område. Trots det, eller kanske just därför, bemödar sig många lärda att kasta omkull detta vittnesbörd. Just det här stället har man menat innehåller en del fel. Men felet är bara att man inte har hittat uppgifter om allt i den profana historien, och då man inte vill tro på något bara för att det står i Bibeln har man menat att det inte kan stämma.
Och ändå är det så, att Bibelns historieskrivning är långt bättre underbyggd än det som återfinns i den profana historieskrivningen. Men man vill inte tro det.
Johannes Döparen förkunnade omvändelsens dop till syndernas förlåtelse. Det är två grundelement som alltid bör finnas med i kristen förkunnelse: lag och evangelium. Johannes var en lagförkunnare av stora mått. Han avslöjade obarmhärtigt konkreta synder i människornas liv. Men han gick också vidare: han visade på Guds Lamm, som tar bort världens synder. Det dop han döpte med hade ett mål: syndernas förlåtelse. Då han döpte såg man ännu framåt mot honom som skulle komma. Vi ser tillbaka på det som har skett. Allt är fullbordat, som profeterna har sagt.
Johannes Döparens verksamhet är en predikan med Jesu ankomst för ögonen. Den är samtidigt en predikan med den yttersta domen för ögonen.
I Johannesevangeliet presenterar Johannes Döparen sig som brudgummens vän. Kristi församling har trots sin egen ofullkomlighet och synd blivit ansedd värdig att vara Kristi brud utan egen förskyllan, genom nåd allena. Bered dig med Guds församling, Kristi brud, att möta honom!
I dag vill han dig gästa och sitt förbund befästa.
