Biskopsmötet i den evangelisk-lutherska kyrkan i Finland (i fortsättningen ELKF) avgav den 31 augusti 2016 en redogörelse: ”Det finns rum i kyrkan för olika familjer”.
Biskopsmötet konstaterar att äktenskapet är ett förbund mellan en man och en kvinna. Samtidigt sägs att ”det finns rum i kyrkan för olika familjer, ensamstående, änkor och änklingar, frånskilda och de som hör till en sexuell eller könsminoritet.” Det här motiveras med att alla är jämlika i Kristus.
Här föreligger en allvarlig oklarhet, som har undgått många som sett redogörelsen som en garanti för att ELFK inte kommer att börja viga samkönade par. I vår ofullkomliga värld är inte allt så gott som Gud skapade den. Vi är alla syndare och vår enda räddning är Jesu Kristi gottgörelse, genom vilken vi kan stå heliga och fläckfria inför Gud. På den grunden vill vi lyda honom och följa hans bud. Och hans bud är inte oklara.
Jesus säger i Matt 19:4ff:
Har ni inte läst att Skaparen från början gjorde dem till man och kvinna och sade: Därför ska en man lämna sin far och mor och hålla sig till sin hustru, och de två ska bli ett kött? Så är de inte längre två utan ett kött. Vad Gud har fogat samman får alltså människan inte skilja åt.
Tydligare kan man inte säga att den nya lagstiftningen är obiblisk och måste fördömas. Inte heller kan man försvara den nya ”jämlikheten”, enligt vilken könen ska utjämnas och att det inte går att hävda att det bara finns två kön.
Samtidigt måste vi minnas, att vi alla har orsak att rannsaka oss inför den stränga lag som Jesus undervisar om i bergspredikan (Matt 5:27–28):
Ni har hört att det är sagt: Du ska inte begå äktenskapsbrott. Jag säger er: Den som ser med begär på en kvinna har redan begått äktenskapsbrott med henne i sitt hjärta.
När det gäller kristen tro handlar det inte om olikheter i människovärde. Inför Gud är alla lika. Men det betyder inte att alla handlingar är lika goda.
Att utöva homosexuellt samliv är synd och står under samma dom som när det gäller syndig begärelse, sexuellt samliv utanför äktenskapet och all annan otukt som strider mot Guds goda vilja. Utan Jesu fullkomlighet som vi tillräknas genom tron är vi skyddslösa och står under Guds dom. Men han som har helgat oss ”med vattnets bad i kraft av ordet” vill också ge oss vägledning för våra liv. Denna vägledning ljuder inte klart i biskoparnas redogörelse. För dem som brottas med könsidentitet är det viktigt att Guds lag och evangelium delas rätt.
