Temat för den sjuttonde söndagen efter Trefaldighet upptogs av Martin Luther i en av hans tidigaste skrifter, också en av hans allra viktigaste skrifter: Om en kristen människas frihet. Luther hade upplevt påvedömets många påbud som ett fängelse som band människornas samveten och han visade mästerligt hur Jesus har frigjort oss från sådant: En kristen människa är en fri herre över allting och ingen underdånig.
I vår tid angrips vi som vill hålla fast vid allt Guds ord i nätdebatter med påståenden, att vi själva inte håller fast vid allt som står i Gamla testamentet. Hur ska vi förhålla oss till alla de enskilda detaljerna i Mose lag? Vad är giltigt för oss? I söndagens texter får vi svar på sådana frågor. Särskilt ger episteltexten från Kol 2 ett sammanfattande svar: Allt detta är en skugga av det som skulle komma, men själva verkligheten är Kristus. Mose lag var en skuggbild av det som i GT ännu var en hemlighet: att allt skulle uppfyllas i Kristus.
Se, Kristus har uppfyllt Guds heliga lag
och världen förlossat från nöd.
Jesus ger både i handling och ord en radikal undervisning om ett specifikt budord i evangelietexten (Mark 2): Sabbaten skapades för människan och inte människan för sabbaten. Alltså är Människosonen Herre också över sabbaten. … Ingen häller nytt vin i gamla säckar.
Luther har en fortsättning på sin första tes i sin skrift: En kristen människa är allas tjänstvilliga tjänare och alla underdånig. Här visar han på frukten av att Kristus har frigjort oss: han har frigjort oss att tjäna våra medmänniskor, så som han själv tjänade oss. Att vara Jesu Kristi tjänare, eller slav, är den allra största frihet och förmån vi kan få i denna värld. Därför, använd dig av din frihet att gå till söndagens gudstjänst för att lära mera om denna underbara frihet!
