Nyårsaftonen infaller i år på första söndagen efter jul. Denna söndag har temat Guds barns trygghet. Det är ett tema som vi verkligen behöver inför det nya, okända året.
Dagarna efter jul byter ämne mycket snabbt. Från juldagens pastorala idyll med barnet i krubban kommer vi snabbt över till hemska händelser på annandagen, som tillägnats den första kristna martyren Stefanus. Då möts vi av de realiteter som man ofta vill förbigå när man talar om julens frid. Jesus talar själv om splittring och ofrid som möter hans lärjungar. Aposteln Johannes’ minnesdag, tredjedag jul som förr var helgdag, lyser åter upp genom att påminna om Ordets ljus. Men redan nästa dag vänds vår uppmärksamhet mot barnamorden i Betlehem, Menlösa barns dag.
Söndagen efter jul berättar om flykten till Egypten undan Herodes grymhet. Gud tog hand om sitt barn och dem som han hade satt att vårda honom. Djävulens onda planer att röja sin fiende ur vägen misslyckades än en gång. En gång långt tidigare hade han också misslyckats med att sabotera Guds frälsningsplan då han ingav farao att försöka ta spädbarnet Moses liv.
Gud verkställer sina planer till fullo och håller sin hand över de sina. Och han ger oss ett fast vittnesbörd om att han leder allt också i det djupaste mörker. Ett sådant fast vittnesbörd ger han genom Jeremia i GT-texten på nyårsdagen. I den allra mörkaste stunden för Guds folk sitter Jeremia i Jerusalems ruiner och skriver ner fem sånger som vi har i boken Klagovisorna. Men det är inte enbart klagan. För mitt i boken finns de underbara orden (Klag 3:22–23):
Det är HERRENS nåd att det inte är ute med oss, att det inte är slut med hans barmhärtighet. Den är ny varje morgon, stor är din trofasthet.
Vi behöver inte vara ängsliga som världens barn, de som har satt sitt enda hopp till livet i den här världen. När vi har världens skapare och kung som Far har vi samma trygghet som det lilla Jesusbarnet som flydde undan bödlarna. Han har berett oss en härlighet som väntar alla som förtröstar på honom. Och även om fienden kortsiktigt vinner segrar, kan han inte ta bort den visshet som Stefanus fröjdade sig åt mitt i sitt lidande: himlen stod öppen. Gud har gett oss evigt liv, och det livet är i hans Son (1 Joh 5:11).
Låt mig börja med dig, min Jesus,
detta okända nya år!
Ty jag vet inte vad mig möter
på den väg som mig förestår.
Men med dig, Herre Jesus kär,
är jag trygg vart än vägen bär.
(Adi Sjöblom, Sionsharpan 27)
Ett välsignat nytt år!
