Tiden efter trettondagen är ovanligt lång i år, eftersom påsken infaller nästan maximalt sent (se fotnot). Med undantag för kyndelsmässodagen (den 3 februari) pågår trettondagstiden till 17 februari då förfastan inleds. Den här tiden ägnas åt Kristi uppenbarelse och börjar med undervisning om Jesu dop, då han invigdes i sin ställföreträdande tjänst. Berättelsen när han besöker templet som tolvåring missar vi i år då trettondagen inföll på andra söndagen efter jul.
Trettondagstiden fortsätter med hur Jesus helgar hemmet, hur han genom sina tecken och under skapar tro och hur han hjälper oss i nöd och fara. Den femte söndagen efter trettondagen finns med i år. Den har temat Sådd och skörd.
Under Jesu dop vid Jordan uppenbaras hans himmelska uppgift genom ett unikt under: Den treenige Guden är fysiskt närvarande. Fadern kommer med ett hörbart budskap och Anden sänker sig ned i form av en duva. Sonens härlighet förkunnas med anspelning på Guds löfte åt David (2 Sam 7:14): Jag ska vara hans far och han ska vara min son. Nu ska det inte längre finnas någon tvekan om att Messias, HERREN, har kommit till jorden som Frälsare.
Då vi följer Jesus till hans dop får vi samtidigt anledning att tänka på vårt eget dop. Om dess välsignelser skriver Paulus i söndagens episteltext, Tit 3:4–7. Dopet är ett bad till ny födelse och förnyelse i den helige Ande, det frälser och gör oss av nåd, utan något som vi har gjort, delaktiga av den rättfärdighet som Jesus vann åt oss. Därför ska vi akta oss för tanken att vi själva måste göra början genom något beslut eller avgörelse. Barndopet är ett härligt vittnesbörd om hur Gud gör den allra första början. Med Jesu ord får vi påminna oss att den som inte tar emot Guds rike som ett barn kommer aldrig dit in (Luk 18:17) och vi får också minnas hans ord om vikten att omvända sig och bli som barn (Matt 18:3).
Dopets nåd mig ger i tiden
stöd och fäste för min tro,
skänker hopp att efter striden
i Guds himmel finna ro.
När min blick, mitt hjärta brista
vill jag säga i det sista:
Jag är döpt i Jesu namn;
Fader, tag mig i din famn.
(E Neumeister, J A Eklund, psb 211)
Er tjänare Ola
Exkurs för den intresserade: påskdagen infaller enligt ett gammalt kyrkligt beslut första söndagen efter första fullmånen efter vårdagjämningen, som i år infaller strax före midnatt 20.3. Fullmånen inträffar efter midnatt 21.3. Men eftersom den kyrkliga traditionen har fixerat vårdagjämningen till 21.3 kan inte påskdagen firas 24.3.
