Den tredje söndagen efter trettondagen har temat Jesus skapar tro. I evangelietexten (Matt 8:1–13) möter vi två bekännare. De är båda sådana som inte är accepterade av det judiska samhället. Den spetälske är ställd utanför rent fysiskt genom sin smittsamma och fruktade sjukdom och den andre är utanför på grund av sin härkomst.
Den spetälske mannen uttrycker sin trosbekännelse med orden: Herre, om du vill, så kan du göra mig ren. Det vittnar om att han visste vem Jesus var: Guds Son. Men han kommer inte fram med en förtvivlad begäran, utan han ställer sin egen vilja under Jesus. Han vet sin belägenhet men har lärt sig tillräckligt om Jesus för att lita på att han kan bota om han vill. Och Jesus ville. Han springer inte undan, vilket många skulle ha gjort av rädsla för smittan, utan han rör vid mannen och så ger han sin egen renhet och botar hans orenhet.
Den andre var en officer, en som förde befäl över hundra man i den romerska krigsmakten. Han var inte jude. Men likväl hade han en sådan tro som Jesus inte hade sett ens i Israel. Också han litade helt på att Jesus hade makt över sjukdomarna.
Dessa trosvittnen och bekännare hade fått sin tro av Jesu förkunnelse. Alltså kommer tron av predikan och predikan genom Kristi ord, skriver Paulus (Rom 10:17). När Kristi ord skapat tron följer undren som en bekräftelse av Ordet, efter Guds vilja. Det är inte undren som sådana som är det viktiga. Det är Han som gör undren som ska stå i centrum.
O Jesus, du som tron i hjärtat giver,
föröka den hos oss av nåd alltmer,
så att blott du vårt hjärtas tröst förbliver!
Hjälp oss att tro, fastän vi inte ser!
(L Lundequist, A Hydén)
