Den första tiden efter att Jesus hade uppstått var mycket märklig. Hans lärjungar stängde in sig och levde i rädsla för de judiska myndigheterna. Samtidigt fick de uppleva att Jesus besökte dem och övertygade dem om att han verkligen hade uppstått. Han åt med dem, han inbjöd den tvivlande Tomas att ta på hans sårmärken. Jesus behövde ännu fostra sina lärjungar. Han höll skola för dem.
En skoldag påminde han dem om deras uppdrag att bli människofiskare. Simon Petrus hade en gång tillsammans med Jakob och Johannes fått uppleva ett mirakel när de kallades att följa honom (Luk 5). Ute på djupt vatten fick de så mycket fisk att näten höll på att brista. Johannes berättar om en liknande händelse efter att Jesus hade uppstått (Joh 21). Också nu hade de vana fiskarna blivit helt utan fisk. Också nu kastade de ut nätet på order av Jesus. Också nu fick de så mycket att de inte orkade dra upp nätet. Den här gången får vi veta exakt hur många fiskar som fanns i nätet: 153 stycken.
Efter det här får Simon Petrus sin förnyade kallelse. Tre gånger hade han förnekat sin Mästare. Tre gånger fick han nu bekänna sin kärlek till honom. Och tre gånger fick han uppdraget att vara en herde för hans får.
Lärjungarna skulle lära sig att inte lita på sin egen kraft. De skulle lära sig att det var Herren som gav dem kraften i vittnesbördet. Den kraften kom över dem i fullt mått på pingsten några veckor senare. Med den kraften kunde de bota en lam man så att han hoppade omkring av glädje (Apg 3). De kunde också frimodigt förkunna lagens hårda dom över dem som dödat Livets furste och mana dem att omvända sig till honom som hade uppstått från de döda.
Den uppståndne Frälsaren vill också ha oss som elever i sin skola. Han vill lära oss att inte se på vår egen kraft, utan lita på Honom som har allt i sin makt. Därför behöver vi hans Ord och hans sakrament i dessa onda tider som går över hela världen. Och detta Ord gäller också de människor som Gud sänder i vår väg och som söker svar på de stora livsfrågorna. Just nu är nådens tid. Nu är tiden inne att vara uppståndelsens vittnen, som söndagens tema lyder.
Du sänder ut ditt folk på jord
med segerns bud och nådens ord,
du för oss dukar livets bord.
Halleluja, halleluja, halleluja!
I himlens sal skall vi en gång,
frigjorda från allt jordiskt tvång,
fullborda påskens segersång.
Halleluja, halleluja, halleluja!
(M Weisse, S Norrgård, psb 93)
