Ska jag bry mig? Frågan är som en axelryckning: vad angår det mig? Den attityden möter ofta, och kanske den också kännetecknar din inställning till medmänniskor och det som sker i världen?
Senaste söndag varnade för att gå vilse, att följa den breda vägen till fördärvet. Jesus sa att många går på den vägen. Ska jag bry mig om dem? Vad har jag för ansvar?
Den inkommande söndagen talar om en god förvaltning av Guds nåd. Formuleringen utgår från att vi har lärt känna Guds nåd. Vi har sett Guds kärlek, hur han sände sin Son för att frälsa oss från den kommande vredesdomen. Nu uppmanar aposteln oss (Kol 4:5): Var visa när ni möter de utomstående och ta vara på varje tillfälle. Ert tal ska alltid vara vänligt, kryddat med salt, så att ni vet hur ni ska svara var och en.
Förvaltningen börjar med vårt eget liv. GT-texten från Amos 8:4–7 går skarpt till rätta med de rika fuskarna, som ändrar sina mått så att de själva ska gynnas på bekostnad av de fattiga. Den som ska undervisa andra förutsätts själv hålla måttet.
Det finns några som har kallats till förvaltare av evangelium på ett särskilt sätt. En sådan var aposteln Paulus. Han skriver om sig själv att han är hård mot sin kropp och tvingar den till lydnad, för att inte själv komma till korta när han predikar för andra (1 Kor 9:27). Också i dag ställs extra stora krav på dem som är kallade att förkunna Guds Ord. Det är tragiskt när vi hör nyheter om sådana Ordets tjänare som främst sett till sin egen maktposition och verkat för att skaffa sig jordiska tillgånger. För det bevare oss Gud.
Men också en vanlig kristen har ögon på sig. Vi är Kristusbrev för världen (2 Kor 3:3), ett vittnesbörd om den Frälsare som gett oss ett levande hopp mitt i en tid som präglas av oro. Vad läser våra medmänniskor i det brevet? Månne högmod, egenkärlek, vinningslystnad? Eller saktmod, barmhärtighet, glädje att tjäna?
Den som finns nära elden blir varm. Med den eld som Guds Ande vill tända i våra hjärtan genom Ordet om Jesus vill han sprida värmen vidare till de frusna i vår omgivning. Vårt förvaltarskap är beroende av att vi är nära värmekällan, att vi låter Ordet fostra oss så att Anden får ge oss det budskap vi behöver i den rätta stunden.
Ja kom, o Jesus, till oss alla
och värm oss med din kärleks glöd!
Låt oss ej längre gå så kalla
för egen och för andras nöd!
(G F Fickert, L Sandell; Sh 455)
