Ljus och glädje. Det är sådant vi vill förknippa midsommarhelgen med. Men midsommaren har ett tema med en helt annan känsla: den grymma berättelsen om Johannes Döparens halshuggning. Att han blir särskilt ihågkommen beror på att det nu är ett halvt år till jul, och enligt uppgifter i Lukasevangeliet blev Johannes född ett halvt år före Jesus. Den dystra berättelsen om Johannes död kontrasterar starkt mot det som vi förknippar med midsommarens ljus. Profetens orädda lagförkunnelse ska vi också ta på allvar.
Även den fjärde söndagen efter Trefaldighet – den femte efter pingst – har ett allvarligt tema. Det handlar om att döma. Människors dom är ofta orättvis på grund av att vårt omdöme är förmörkat av synd. Guds dom är rättvis – ingen går fri från hans dom över synden. Men hos Gud finns barmhärtighet. Han förbarmar sig över den som omvänder sig och bekänner sin synd, för sin Sons skull.
Människor säger i dag: Jesus älskar dig som du är. Lev som du vill! Men Jesus säger till syndaren: Gå, och synda inte mer.
Ljuset finns också med i helgens alternativa tema: Skapelsen. Men där ligger också en djup kontrast: I Romarbrevets första kapitel beskriver Paulus hur dåraktiga människor vänder sig bort från Skaparen och i stället dyrkar det skapade. Har vi ögon att se med borde vi se att hela skapelsen vittnar om Skaparens makt och härlighet. Men i stället har vi vänt oss bort från hans goda bud och upphöjer människans förvrängda syn på det skapade. I stället för att tacka Skaparen sjunger man: Jag vill tacka livet. I stället för att säga: ”Allt det här vackra har Skaparen gjort”, säger man: ”Det här har naturen åstadkommit.”
Så har också midsommarhelgen blivit en höjdpunkt i synd och vällust, där de gåvor Gud gett oss missbrukas, till olycka för familj och äktenskap. Just denna härliga sommarmånad upphöjs människan genom att ta ifrån Gud den berömmelse (engelska: pride) som tillkommer honom och ger den till människor som i sin dårskap övergett Guds bud och lära.
Johannes Döparens radikala omvändelseförkunnelse behövs mer än någonsin. Men så behövs också hans evangelium: Se, Guds lamm, som tar bort världens synd!
Men du, o Gud, som gör vår jord
så skön i sommarns stunder,
lär mig att akta främst ditt ord
och dina nådesunder.
Allt kött är hö och blomstren dö
och tiden allt fördriver.
Blott Herrens ord förbliver.
(C D af Wirsén)
