Apostladagen firas den femte söndagen efter Trefaldighet (den sjätte efter pingst) med lärjungaskapet som tema. Apostlarna Petrus och Paulus har sina gamla helgondagar i närheten (29 juni). Petrus, som egentligen hette Simon, fick sitt nya namn av Jesus efter att han framträtt med sin bekännelse till Messias, Guds Son (Matt 16:16). Är det Petrus som är den klippgrund som Jesus bygger sin kyrka på?
Petrus betyder ”en sten”. Ordet är en maskulin variant av det feminina ordet ”klippa”, petra. När Jesus säger: ”Du är Petrus, och på denna klippa ska jag bygga min församling”, använder han sig alltså av en ordlek. Den bekännelse som Petrus avgav blev en central bekännelse för den kristna kyrkan. Att på urkyrkans tid bekänna att ”Jesus är Herren” kunde betyda döden. Den bekännelsen betydde nämligen att Jesus från Nasaret, som hade korsfästs men uppstått ur sin grav, bekändes som den som profeterna hade talat om, han som har rätt till Namnet över alla namn: HERREN, Skapare av himmel och jord och den ende Gud som finns och som ska tillbedjas och äras.
Klippan, grundvalen för den kristna kyrkan, är inte Petrus utan Jesus. Paulus säger det klart: Ingen kan lägga en annan grund än den som är lagd, Jesus Kristus (1 Kor 3:11). Redan i Gamla testamentet beskrivs han som Klippan: HERRENS namn ska jag förkunna. Ge ära åt vår store Gud! Han är Klippan, fullkomliga är hans gärningar, för alla hans vägar är rätta (5 Mos 32:3-4). Paulus skriver om den andliga klippan som israeliterna i öknen fick dricka ur: Klippan Kristus (1 Kor 10:4).
Det var om honom som apostlarna vittnade i den Helige Andes kraft. Det är om honom vi ska vittna, som Jesu lärjungar, i samma kraft. Det var med hans fullmakt som apostlarna använde himmelrikets nycklar att låsa upp himlaporten med evangelium, och det är samma fullmakt som den kristna församlingen i dag använder för att försäkra människor om att deras synder är förlåtna.
Det är den fasta klippegrund
som evigt skall bestå.
Ja, också i min sista stund
jag vilar trygg därpå.
Och när jag bort från världen går,
då sjunger jag om Jesu sår,
ty Lammets blod är nyckeln än
till själva himmelen.
(F Engelke, bearb. Sionsharpan 164)
Bild: Jesus-statyn Christo Redentor i Rio, Brasilien (från Wikipedia)
