Vi ska nu fira Ordets söndag, som bär det gamla latinska namnet Sexagesima. Det här namnet återger en nedräkning: det är i runda tal sextio dagar till påsk, och det här är den andra söndagen före fastetiden. Det är också Såningsmannens söndag, eftersom den första årgångens evangelium är den kända liknelsen om hur Guds ord sås på fyra olika slags mark. I den liknelsen, som vi läser i Luk 8:4–15, finns rubrikens viktiga förmaning.
Jesaja uttrycker ett löfte från Gud, att hans Ord inte ska återvända förgäves (Jes 55:11). Det visar hur viktigt det är att Guds ord sås ut, så att människor kan tro det och bli frälsta. Det visar vilken kraft som finns i Guds ord. Men i Jesu liknelse får vi veta att Ordet möter mycket motstånd. Det sås ut på många ställen där det inte bär frukt. En del faller vid vägen där fåglarna nästan genast plockar i sig fröna. En del faller på stenig mark och efter den första ivriga tillväxten förtorkar det av brist på bevattning. Det som faller bland tistlarna förkvävs av livets bekymmer, rikedom och njutningar. Bara en bråkdel faller i god jord och bär frukt.
Guds församlingar står inför utmaningen hur tron ska bli bevarad trots alla dessa fiender. Vi ser ju sådana som gått bort, eller som börjar dra sig undan vår gemenskap. Lockelserna och farorna att välja världen har sådan kraft att spelet verkar förlorat. Framför allt har vi var och en skäl att fråga oss hur vi ska bli bevarade i tron.
Vi dukar under rätt snart om vi bara har vår egen kraft att ty oss till. Vi är av naturen hårda i vårt inre och vill inte lyssna. Runt omkring oss finns så mycket som lockar oss bort från Jesus. De flesta kristna familjer kämpar med samma frågor. Här finns bara en sak som vi får lita på: ”Guds ord ger kraft, det segrar vinner.” Vad förnuftet och känslan ropar ska vi inte lyssna till. Vi ska så ut och lyssna till Guds ord och göra efter det. Hör, du som har öron! Därför behöver vi se till att Guds ord bor bland oss i all dess rikedom. Sedan får vi lämna växten åt Honom som har makten att ge frukt.
För Herrens ord vi ej må skämmas,
dess kraft är Guds och inte vår.
Om otrons våg skall kunna hämmas,
om bot skall ges för Sions sår,
vi måste bringa Ordet ut
från folk till folk till tidens slut.
(A Hydén)
