”Guds enfödde Son … som tagit mandom genom den Helige Ande av jungfrun Maria och blivit människa.”
I den nicaenska trosbekännelsen bekänner vi på detta sätt den viktiga sanningen om det största av alla under, det som vi traditionellt firar exakt nio månader före jul. Denna dag, förr kallad ”vårfrudagen”, infaller alltså den 25 mars. Numera firas den vanligen på den söndag som ligger närmast i kalendern, såvida inte palmsöndag eller påsk inträffar då. Dagen är alltså en stor högtid som bryter fastetiden.
Vi glömmer dock inte bort till vilken uppgift Gud kom till vår jord. Nicaenum fortsätter: ”som ock har blivit för oss korsfäst under Pontius Pilatus, lidit och blivit begraven.” Detta år sammanfaller Lidandets söndag, passionssöndagen, med den glädjefyllda bebådelsedagen. Det var inte till någon yttre framgång som Jesus lät sig avlas i jungfruns kropp och födas som ett litet barn, utan till en självutgivande och ställföreträdande tjänst: ”för oss människor och för vår salighets skull”.
Vi har under fastetiden påmints om de attacker som djävulen satte in mot Jesus och hans efterföljare. Syftet var att besegra Frälsaren för att behålla herraväldet över människorna, som han tillskansat sig till följd av syndafallet. Det misslyckades han med, och lidandet och döden på korset blev i själva verket en triumfartad seger, fullbordad i uppståndelsen ur graven. Men djävulen har ännu en farlig verksamhet: han försöker eliminera vittnesbördet om denna seger. Guds Ord binder hans makt och därför försöker han underminera tilltron till Ordet.
Det är inte att undra på att just läran om jungfrufödelsen blivit en nagel i ögat, som måste bekämpas med alla medel: evangeliet om hur ängeln uppenbarar sig för Jungfru Maria och berättar för henne att hon ska föda ett barn, som ska kallas heligt och Guds Son. Men detta evangelium är centralt och viktigt att slå vakt om. Det är inte Maria som är huvudföremålet för vår tillbedjan denna dag, även om vi prisar hennes tro, utan det är Guds storhet och allmakt, ”för ingenting är omöjligt för Gud”.
Som människa han sändes
till oss i nådens tid.
Av jungfru ren på jorden
han föddes till vår frid.
Han dödens makt har krossat
och syndens boja lossat
och öppnat himlens port.
(E Kreuziger, O Petri)
Bön: Käre Jesus! Tack för att du ödmjukade dig att bli en av oss. Tack för att du gick in i lidande och död för vår skull. Hjälp mig att alltid leva till din ära. Amen.
