Får jag komma till himlen?
Är den frågan alls relevant för vår tids människor? När jag gick i söndagsskolan för ca sjuttio år sedan var frågan mycket central. Och våra söndagsskollärare visste svaret: Du får komma till himlen för att Jesus har öppnat vägen. För det lilla barnet handlade funderingarna trots allt mycket om huruvida man har varit snäll och är värd att få komma till himlen. Det är den naturliga människans sätt att tänka.
Så tänker också de många religionerna som söker en väg till Guds himmel. ”Om du har sökt det goda, om du har stretat och arbetat med allvar och flit, då ska himlen öppnas”, heter det. Men då finns inget fast hopp. Då finns endast en svag förhoppning om att det man gjort ska räcka till. Och det kan man aldrig vara säker på.
Men Jesus har öppnat vägen. Han sade om sig själv: Jag är vägen, sanningen och livet. Ingen kommer till Fadern utom genom mig (Joh 14:6). Han kan säga så för att Han själv är Gud. Han kan hänvisa till att han har tagit bort alla de hinder som stod i vägen: min synd, tillsammans med hela världens synd. Den tog han bort genom sin ställföreträdande död på korset, då han drabbades av Guds fruktansvärda brännstråle. Och han klädde på mig sin helighet i dopets stund. Jag är fullt värdig att komma till himlen!
Vi lever mitt I den välsignade påsktiden, då vi gläds åt Jesu seger i uppståndelsen. Snart börjar våra blickar riktas mot livet i Jesu efterföljd, då vi påminns om att vi ännu lever kvar i den onda världen. Vi påminns också om risken att gå bort från Jesus och gå miste om alla dessa välsignelser. Men nu ser vi mot himlen, och får hämta kraft och hopp från Livets källa. Snart, kanske mycket snart, får vi vara där. För där i himlen finns en plats för dig och mig som tror på Jesus. Det har Han själv sett till.
Vi får också lita på att Han, som öppnat vägen, också ska bevara oss på vägen dit, som Petrus skriver: Med Guds kraft bevaras ni genom tron fram till den frälsning som är redo att uppenbaras i den sista tiden (1 Pet 1:5). Han har gett oss ett medel för detta: att dagligen umgås med Frälsaren i Sanningens ord och bön, och så ofta vi kan ta del av Hans sakrament.
Upp, mitt arma, sorgsna hjärta!
Du är också en av dem
som för Jesu död och smärta
snart får komma lyckligt hem,
fri från synden, fri från synden
skåda Guds Jerusalem.
(S Johansson, C A Mellberg)
Bön: Käre Jesus! Tack för att du öppnat vägen till himlen för alla syndare, och därmed också för mig, utan min förtjänst och värdighet. Låt mig inte förspilla det himmelska arvet genom att glömma dig och ditt Ord. Amen.
Bild: Martin Wikström
