Hur många föräldrar har inte hört sina barn säga de här orden: ”Jag ska först bara …”? Visst, man är nästan redo att göra det som mamma eller pappa önskar, men man håller ju på med en viktig sak som ska göras först. Och det blir så lätt så att man glömmer hela uppdraget.
Det är som när Jesus kallar potentiella lärjungar att följa honom. De kommer med annat som behöver göras först. ”Låt mig först gå och begrava min far.” – ”Låt mig först ta farväl av min familj.” Jesus är överraskande sträng: ”Låt de döda begrava sina döda.” Och: ”Den som sätter handen till plogen och sedan blickar bakåt passar inte för Guds rike.” (Luk 9:59–62.)
Vi står inför kallelsens söndag. Vi ställs inför den Helige, som har gett oss en lag som det inte går att pruta bort. I sin bergspredikan, den del av Bibeln som många världsmänniskor säger sig uppskatta mest, ger Jesus oss i klartext tröskeln för att komma in i Guds rike med våra egna meriter (Matt 5:48): Var alltså fullkomliga, så som er himmelske Far är fullkomlig. Där har vi vad som krävs.
Jesus ser vad som finns i människans hjärta. Han ser att där finns synd, som tar sig uttryck i motsträvighet och protester, och framför allt i stolthet: ”Jag kan själv!” Därför predikar han sin stränga lag för att, som Paulus skriver i Rom 3:19, varje mun ska tystas och hela världen stå skyldig inför Gud. Det som låter som hårda ord är i själva verket uttryck för Jesu kärlek. I evangelium vill han visa den stolta och motsträvige att Han har gjort allt för att vi ska få vara med vid den himmelska måltiden, det som är huvudmålet för kallelsen att tjäna honom.
Till den festen kommer ingen som är klädd i sina egna kläder, nersolkade av våra orena strävanden och begär, utan bara den som är klädd i Jesu fullkomliga rättfärdighet. Jesu skarpa lagord klär av oss våra egna meriter så att vi ska bli funna i Honom – inte med min egen rättfärdighet, den som kommer av lagen, utan med den som kommer genom tron på Kristus, rättfärdigheten från Gud genom tron (Fil 3:9).
som ensamt från synden kan rena.
(L Sandell)
Bön: Käre Jesus! Tack för ditt tålamod med mina undanflykter när du kallar mig till din tjänst. Hjälp mig att alltid fästa min blick vid din stora kärlek och låta den bli min drivkraft i livet, och framför allt att förbli hos dig. Amen.
