”Gör er inga bekymmer”, sade Jesus till sina lärjungar. Ändå var de bekymrade. Var ska vi få mat åt alla dessa människor? undrade de. Folk hade samlats i många tusental för att höra Jesus. De var i obebodda trakter, långt från butiker och restauranger. Fanns det inte orsak till bekymmer för hur alla dessa skulle få mat?
En gång långt tidigare hade Guds profet och ledare Mose motsvarande bekymmer. Då gällde det föda för ett par miljoner människor ute i öknen. De klagade över att de inte hade någon mat. Den gången visade Gud konkret hur han hade vård om sitt folk. Han gav dem manna att äta. Precis tillräckligt för dagen, och för sabbaten dubbelt upp.
Också i dag är det många som inte har tillräckligt med bröd för dagen. Kanske har de humanitära hjälporganisationerna lyckats skaffa bort den värsta hungersnöden, men det råder mycken nöd där krig härjar eller där naturkatastrofer drabbar länder och folk. Också i vårt eget land står människor i kö för en daglig matportion. Det finns bekymmer för maten. Hur ska vi då svara på Jesu uppmaning, ”ge ni dem att äta”? Självfallet har vi ett ansvar för att dela med oss av våra tillgångar så att människor inte ska svälta. Men vi har också fått ett annat bröd att dela med oss av.
Midfastosöndagens tema är ”Livets bröd”. Det ger en fingervisning om vad det allra viktigaste brödet är. Och det är många som inte vet att de behöver just detta bröd mer än det fysiska brödet. När Jesus talade om sig själv som Livets bröd var det svårt för de allra flesta att förstå vad han menade. Också hans lärjungar hade till en början svårt att förstå att det fanns en djupare betydelse av hans brödunder än bara det att många människor fick mat genom ett under. Nya testamentet ger oss nyckeln att förstå det.
Profeten Jesaja inbjöd människor att komma till vattnet för att släcka sin törst och att komma och köpa säd utan pengar. Det levande vattnet och den fria säden, liksom mannat i öknen och bröden och fiskarna där ute i ödemarken, förmerades på ett underbart sätt så att det räckte åt alla som var hungriga. Det beskriver hur Gud ger sin nåd i överflöd åt människor som hungrar efter mera än att bara fylla sina magar.
Den andliga törsten och hungern växer sig allt starkare på grund av oron omkring oss. Den behöver fyllas av den föda som Guds Ord ger oss. Där har vi uppdraget: Ge ni dem att äta! Visa dem till Jesus, som gav sitt liv för oss, för att vi skulle få leva. Och det första uppdraget är det som Jesus ger oss var och en: Förbli i mitt ord! Där är Vägen, Sanningen och Livet.
Lär oss troget ta till vara
ordet som oss givet är.
Led oss i ditt ljus det klara,
på den väg som till dig bär.
Håll vårt hjärta för dig stilla,
låt ej otron oss förvilla.
Herre, låt oss ej förspilla
nådens stund som nu är här.
(L Sandell)
Bön: Käre Jesus! Lär mig förstå hur viktigt det är att jag tar vara på ditt Ord medan jag har möjlighet till det. Lär mig att ”äta” det lika ofta som jag äter min mat. Amen.
