När pingsten har firats är alla de stora högtiderna som anknyter till vår Frälsares verksamhet passerade. Guds handlande i frälsningshistorien har uppenbarats vid Marie bebådelsedag och jul, som talar om hur Gud blir människa, under fastetiden som kulminerar i långfredagens stora händelse på Golgata kors, vid den tomma graven på påskmorgonen, vid Jesu himmelsfärd då han återvänder till sin maktställning i himlen och slutligen pingsten med den utlovade Helige Ande som förklarar allt detta för oss och utrustar sina lärjungar med kraft att gå ut i världen med vittnesbördet om Frälsaren.
Nu på gränsen till det festlösa halvåret (som visserligen avbryts av några vita och röda helgdagar) lovprisar vi Den dolde Guden. Trefaldighetssöndagen, eller Treenighetssöndagen, utgör en sammanfattning av Guds frälsningshandlande och lyfter fram det heliga dopet som Guds handlande för att föra oss in i hans gemenskap. Denna dag är trosbekännelsens dag, vilket vi uppmärksammar i vår gudstjänst genom att bekänna den Athanasianska trosbekännelsen. Denna bekännelse är den utförligaste av de tre gammalkyrkliga trosbekännelserna och utgör en lovprisning till Guds väsen som vi inte kan förstå, utan bara tillbe.
