I år infaller fjärde söndagen i advent på längsta möjliga avstånd till julafton, dvs. sex dagar före. Nästa år sammanfaller de båda dagarna. Vi behöver ändå tänka på att advent inte är det samma som jul. Ännu påminner den violetta färgen i liturgin om bot och beredelse.
Temat för vår gudstjänsten är Herren är nära, enligt den gamla handboken. Johannes Döparen finns i texterna ännu med som den som bereder vägen för Jesus, men nu är Jesus själv med. Evangelietexten från Joh 3:22–30 talar om Döparen som ”brudgummens vän”, som själv ska förminskas när brudgummen själv kommer. Episteltexten från 1 Joh 1:1–4 visar på Livets Ord, som apostlarna och Johannes Döparen vittnar om. Det är han som nu ska komma i världen, genom att bli född av kvinna och ställd under lagen. Det är honom vi bereder oss att möta.
I folkkyrkans nya handbok har det skett en förskjutning till att placera Jesu mor Maria i centrum. När vi samlas till gudstjänst i Settlementcentrum i Vasa kommer predikan i stället att föra tankarna till Josefs roll utifrån Matteus julevangelium. Hans situation var långt ifrån enkel. Han behövde en särskild uppenbarelse av en ängel, men ändå var det inte lätt att ta till sig budskapet att hans trolovade Maria var gravid genom den Helige Ande, och att hon inte hade svikit honom. Men han tog sig an sin uppgift, att ge barnet namnet Jesus, Frälsaren, och därmed ge honom juridisk status som Davids son.
