I världen krigen än bullrar
och makt sig reser mot makt,
men på den spädaste skuldra
är herradömet dock lagt.

Sällan har det rått en sådan oro som det är idag, åtminstone efter våra senaste krig. Terrordåden avlöser varandra, och upprustning sker. Kan någon i en sådan situation förvänta sig att vi ska lita på ett spädbarn som en garant för frid och trygghet? Högg Betty Ehrenborg-Posse ordentligt i sten när hon skrev de här raderna (som återfinns bl.a. i Sionsharpan 10)?

Nej, hon stöder sig på det som profeten Jesaja sade för 2700 år sedan:

Ett barn blir oss fött,
en son blir oss given.
På hans axlar vilar herradömet.

Nya testamentet klargör vem Jesaja avsåg. Han avsåg det lilla barn som föddes i Betlehem och lades i en krubba. Änglarna utanför Betlehem berättade för herdar att det handlar om Messias, Herren. Martin Luther formulerar det så i sin kända julpsalm:

Du, Herre, som har allting gjort,
vars välde är så högt och stort,
du ligger nu på hö och strå.
Hur har du dig förnedrat så!

Hur kan detta lilla barn garantera fred och trygghet?

Han avskaffade inte människornas ondska. Ännu en tid måste vi leva under angreppen från Guds fiende. Ännu måste vi hantera det onda i världen med polis och militärmakt. Först den dagen när han kommer tillbaka ska han avskaffa allt ont. Ju mer världen blir orolig och osäker, desto mer får vi hoppas på den dagen när allt sådant tar slut och en evig frid inträder. Men redan idag ger han frid i hjärta och samvete, eftersom han bar och tog bort hela världens syndaskuld och skaffade oss en evig rättfärdighet. Det håller att lita på, eftersom han är Gud.

Han heter Kraft, var då stilla,
låt honom kämpa för dig!
Vem kan nu göra dig illa,
sen han lagt skulden på sig?

En välsignad julhelg tillönskas alla!

Ola Österbacka, pastor

Följ och dela!