Trettondagen är den äldsta av julens högtidsdagar. Den firas ännu som juldag i de östliga kyrkorna. Temat är Jesus, världens ljus. Evangelietexten talar om de vise männens besök hos det lilla Jesusbarnet och hans föräldrar. Vi brukar tänka att Jesus då ännu vilade i krubban i stallet, men Matteusevangeliet ger oss ingen tidpunkt för händelsen. Eftersom Herodes barnamord, som följde ganska snart efter de vises besök, gällde alla pojkar under två år så har händelsen sannolikt ägt rum flera månader efter Jesu födelse.

Fyrtio dagar efter Jesu födelse förs Jesus enligt Mose lag till templet för att lösas med ett offer. Eftersom flykten till Egypten skedde mycket snart efter de vise männens uppvaktning kan denna händelse inte ha ägt rum under dessa 40 dagar. Vi kan möjligen dra en slutsats från att de vise männens resa inleddes efter att stjärnan visat sig första gången. Om det här skedde när Jesus föddes måste det ha dröjt flera månader innan de nådde fram till Betlehem.

De vise männen är de första hedningarna som hyllar Jesus, och därför är Trettondagen förknippad med missionen bland hedningarna. Tack vare denna mission har evangeliet också kommit till oss högt uppe i norr. Ljuset från Sions berg har gått ut över hela världen. Tyvärr har ljuset allvarligt fördunklats i våra länder, och därmed har missionsuppgiften kommit allt närmare.

Med Trettondagen avslutar vi det egentliga julfirandet och inleder den krets i kyrkoåret som vi kallar trettondagstiden. Då är Jesu verk i fokus: Jesu dop, Jesus helgar hemmet, Jesus skapar tro och Jesus hjälper i nöd och fara.