Rubrikens uppmaning skulle kunna vara en förmaning till barnen, som har svårt att vänta på julafton. Eller till dem som längtar efter vinter med skid- och kälkföre. Men den här helgen, då vi firar den andra söndagen i advent, handlar väntan om något annat. Söndagens tema, i den gamla formen, lyder: Bida tåligt Herrens tillkommelse.
Temat, liksom också söndagens texter, påminner rätt mycket om söndagen före domsöndag. Senaste söndag firade vi Jesu ankomst som kung. Vi började rikta blickarna framåt mot det stora undret då Gud föddes som människa för att sedan under drygt 30 år göra sin tjänst som profet, präst och kung. Under de två sista söndagarna i adventstiden är Johannes Döparen en central gestalt. Han beredde vägen för Jesus som profeterna hade sagt, för att vi ska komma till honom och låta honom bli centrum i våra liv.
Advent är en bot- och fastetid. Det rimmar illa med den yrande julhandeln med allt tingel-tangel. Nu under adventstiden har vi en kallelse att som Jesu efterföljare vittna om honom och förverkliga det som Paulus förmanar oss till i Rom 12: Anpassa er inte efter den här världen, utan låt er förvandlas genom förnyelse av ert sinne så att ni kan pröva vad som är Guds vilja.
Vi har nyss firat vårt lands 101-årsdag. Det är också en orsak att böja oss inför vår kärleksrike himmelske Far som varit så nådig att han gett oss frihet att läsa och höra Guds ord, att låta det ljuda fritt och utan risk för straff få tala med varandra om de eviga tingen. Så mycket större orsak att påminna varandra om att Jesus snart kommer tillbaka. Vi förstår alla att tolka tecken i naturen: när vi ser på träden som knoppas på våren vet vi att sommaren är nära. Så borde det också vara när vi ser de tecken som föregår Jesu återkomst. När Jesus säger att människorna ska gripas av ångest inför havets och vågornas dån är det nära till hands att tänka på den klimatångest som griper människor i hela världen.
Men som kristna behöver vi inte gripas av ångest. I stället säger Jesus att vi ska räta på oss när vi ser allt detta. Snart kommer han för att lösa oss från allt som är ont och ger i stället de sina en härlig framtid hos honom, mer än någon kan föreställa sig.
Nu må vi oss bereda
att möta med stor fröjd
den hjälte som vill träda
till oss från himlens höjd.
(V Thilo d y, O Ahlström)
