I juni 1215 undertecknade den engelske kungen Johan utan land ett fördrag med adeln och prästerna, kallat Magna Charta, som blev betraktat som en föregångare till dagens FN-dokument om de mänskliga rättigheterna. Kommande söndag, den 17:e efter Trefaldighet eller 18:e efter pingst, bär temat En kristen människas frihet. Episteltexten är från Galaterbrevet, som brukar kallas kristendomens Magna Charta. Där återfinns bland annat orden Till denna frihet har Kristus gjort oss fria (Gal 5:1).
Aposteln Paulus uppenbarar grundskillnaden mellan Gamla och Nya testamentet i de föregående verserna (Gal 4:24f). Han utgår från två kvinnor: Abrahams hustru Sara och dennas slavinna Hagar. Löftet om Isak, och därmed också löftet från syndafallets dag om att kvinnans säd skulle krossa ormen, skulle fullbordas genom den fria hustrun. Däremot var Hagar en symbol för slaveriet under lagen. Det märkliga är att Paulus inte förknippar henne med hedningarna, utan med Sinai och i vidare mening Jerusalem, alltså med den judiska lagen. Den har Kristus gjort oss fria från.
Fribrevet innebär att vi har gjorts fria från kravet att uppfylla Guds lag i syfte att få det eviga livet, att få komma till himlen. Den lagen har Jesus uppfyllt för oss i vårt ställe. Han har genom sitt rättfärdiga liv, sin död och uppståndelse besegrat synden, döden och djävulens våld.
Då Paulus skriver sitt brev till galaterna, alltså till judar och hedningar som han hade besökt under sin första missionsresa i nuvarande Turkiet, säger han till dem alla, inte bara till judarna: Ni, bröder, är löftets barn liksom Isak. Han riktar sig också till oss i 3:27f där han skriver: Alla ni som blivit döpta till Kristus, har iklätt er Kristus. Här är inte jude eller grek …
Liksom Magna Charta gav hela folket del av de privilegier som tidigare gällt endast de högre stånden, så har det fribrev som Jesus Kristus utfärdade då han led och dog för oss på korset kraft för hela folket, också för oss. Därför (Gal 5:13): Ni är kallade till frihet, bröder. Låt bara inte den friheten ge köttet något tillfälle, utan tjäna varandra i kärlek. Fribrevet har gett oss en annan lag: frihetens lag, där vi vill följa Jesus och låta honom lära oss det rätta tjänarsinnet.
Må jag inte leva själviskhetens liv!
Andens lag, o Herre, i mitt hjärta skriv!
(Lina Sandell, SH 443)
