Gör allt ni kan för att bevara Andens enhet. Så förmanar aposteln Paulus oss, Kristi kyrka, i Ef 4:3, som enligt vår församlings ordning är episteltexten för 21:a söndagen efter Trefaldighet. Olov Hartman såg hur långt det här är från situationen i den organisation som man vanligen menar med kyrkan: ”Med undran och med löje ser världen hur hon slits av tusen tvister sönder och nekar sig Guds frid” (psalmboken nr 167)
I den kyrkan, som vi brukar kalla folkkyrkan, firar man reformationsdagen på söndag. Det är en dag som borde påminna om att vända tillbaka till Skriften som enda grund för vår lära och vårt liv. Men det finns andra tolkningar idag. En av kyrkans biskopar, Esbobiskopen Kaisamari Hintikka, undervisade vid kyrkomötets öppning i måndags (4.11.2019) att vi själva måste bestämma vad i Skriften som vi kan välja ut och vad som måste lämnas bort. Det som var opassande denna gång var Jesu ord om den man som inte hade bröllopskläder och därför blev utkastad ur bröllopssalen (Matt 22:13).
Kan enhet skapas när sådan uppenbar villolära uttalas av en som är satt att vaka över lärans renhet? Nej, i sådana fall gäller här Jesu ord: Akta er! Och apostelns förmaningar lyder klart: Avslöja dem! Håll er borta från dem! Martin Luther skrev (Stora Galaterbrevskommentaren): Förbannad vare den kärlek och endräkt, för vars bevarande man måste sätta Guds ord på spel.
Enheten grundas på Guds ord. Där Jesu ord tas emot och följs i livet av hans lärjungar uppstår enhet i tron med bröder och systrar som vandrar på samma väg. Att det samtidigt uppstår konflikter med dem som lär annorlunda är något som Jesus själv förutsade. Att det också återstår mycket för att nå en praktisk enhet mellan alla som bekänner sig till Kristi ord är något som vi får arbeta med. Djävulen vill söndra oss genom att få oss att lystra till andra röster än den gode herderösten. Han är en mästare på att samarbeta med vårt onda kött som gärna vill söka sitt eget i stället för att söka Herrens röst i Skriften och underordna sig den.
Tiden är ond. Avfallet går framåt med rasande fart och förföljelsens tid har nått också vårt land. Därför: upp till kamp för Guds Ord, och för den sanna kristna enheten!
Ditt ord är i all nöd och sorg
vår säkra tröst och fasta borg.
Låt det din kyrka skydda så
att ingenting den skada må.
(N Selnecker/J Svedberg, psb 158)
