Kommentera

Frihet är det bästa ting

”Frihet är det bästa ting, som sökas kan all världen kring.” Så lyder en känd text från 1400-talet, kallad biskop Thomas’ frihetssång. Den gången gällde det politisk frihet, en frihet som alltid är obeständig.

Men det finns en annan frihet som består och är långt mera dyrbar. Om den handlar texterna på den sjuttonde söndagen efter Trefaldighet. Vår Frälsare undervisar sina lärjungar om friheten från mänskliga krav och bördor när det gäller hur vi blir frälsta (Mark 7:5–13). Han tillrättavisar fariseerna och de skriftlärda: ”Ni överger Guds bud och håller er till människors stadgar.” Men han har också något annat att säga, något som träffar också oss i vår tid: ”Detta folk ärar mig med sina läppar, men deras hjärtan är långt ifrån mig.”

I Galaterbrevet möter Paulus krav på omskärelse från judaisterna och avvisar dem ytterst skarpt: ”Ni har kommit bort från Kristus, ni som försöker bli rättfärdiga genom lagen. Ni har fallit ur nåden” (Gal 5:4). Vilket grymt ord: att falla ur nåden! Men det går så om vi förtröstar på något hos oss själva i stället för att sätta vår förtröstan till Jesus allena. När han har gjort oss fria från krav på egna prestationer ska vi inte vända oss till sådant. Ändå är det just vad som sker bland det stora flertalet människor i våra ”fria” länder. ”Var och en som ägnar sig åt synd är syndens slav”, säger Jesus. Men ”sanningen ska göra er fria”, säger han också – ”om ni förblir i mitt ord” (Joh 8:31–34).

En av Martin Luthers viktigaste texter är den lilla skriften Om en kristen människas frihet. Där framställer han två principer: (1) En kristen människa är en fri herre över allting och ingen underdånig. (2) En kristen människa är allas tjänstvillige tjänare och och alla underdåniga. Läs denna utmärkta skrift på modern svenska i boken Rättfärdiggörelsen genom tron!

De här båda principerna sammanfattar det som aposteln undervisar: Ni är fria – men bruka inte friheten så att köttet får något tillfälle. Vi vill bevaka samvetets frihet så att vi inte kommer under något krav på egna meriter inför Gud, men samtidigt ska vi noggrant se till att inte vår frihet blir till anstöt för någon eller riskerar att föra oss bort från Kristus.

Nu får i tro du vila blott i både fröjd och nöd
vid detta verk, ty allt är gott igenom Jesu död.
Men att här lägga något till är att sig själv bedra,
ty Jesus ensam äras vill. Lov, pris, halleluja!

(Okänd författare, Sionsharpan 209)