När de första människorna hade skapats och tagit Guds härliga lustgård i bruk som ansvariga förvaltare sattes de på prov av djävulen. De misslyckades. De hade fått anvisningar av Gud hur de skulle göra sin förvaltning. Men de blev lurade av den gamle ormen, djävulen, som lyckades förvanska Guds ord så att Adam och Eva vek av från Guds befallningar. Följderna blev katastrofala.
När Guds Son hade blivit döpt av Johannes Döparen och inlett sitt offentliga ämbete som vår ställföreträdare blev också han utsatt för prov. Han fördes av Anden ut i öknen och fastade i 40 dagar. Sedan kom djävulen och frestade honom. Men Jesus klarade provet. Han var frestad i allt liksom vi fast utan synd (Hebr 4:15).
Så skulle de de första människornas katastrofala misslyckande neutraliseras: ”Liksom en endas fall ledde till fördömelse för alla människor, så har en endas rättfärdighet lett till ett frikännande, till liv för alla människor” (Rom 5:18). Den ende rättfärdiga klarade provet, vilket blev syndarnas räddning.
Jesus sattes tre gånger på prov i slutet av sin vistelse i öknen, enligt evangeliernas berättelser. Proven återspeglar de frestelser som djävulen utsatte Eva för. ”Ni ska bli som Gud”, sa ormen till Eva. ”Ni ska visst inte dö.” ”Har Gud verkligen sagt?” Och till Jesus sade han: ”Om du är Guds Son” – varför ska du gå här och vara hungrig? Du ska inte dö – för Gud har ju sagt att han skyddar dig. ”Jag ska ge dig all makt om du tillber mig” – vilken fräckhet att säga så till Honom som har all makt!
Jesus mötte frestelser också senare. Bland annat genom lärjungen som försökte ställa sig i vägen för honom på hans väg till lidande och död. Men han bestod provet, ända till döden på korset.
Därför är han vår enda räddning från den eviga döden tillsammans med djävulen och hans änglar i helvetet. Och därför kan han också ha medlidande med våra svagheter och med sitt Ord leda oss igenom frestelser och lidanden som vi möter.
Låt oss göra som de som sitter i källare och skyddsrum i Ukraina (bilden): be med psaltarpsalmen 31!
Till dig, Herre, tar jag min tillflykt
Låt mig aldrig behöva skämmas, rädda mig i din rättfärdighet.
Vänd ditt öra till mig, skynda till min räddning! Var min fasta klippa, en borg till min frälsning,
för du är min klippa och min borg.
Du ska leda och föra mig för ditt namns skull,
du ska lossa mig ur nätet de lagt ut för mig, för du är mitt beskydd.
I din hand överlämnar jag min ande.
Du har friköpt mig, Herre, du trofaste Gud.
Amen.
