Den första söndagen efter Trefaldighet tar upp kontrasten mellan de förgängliga tillgångarna som vi samlar här i vårt jordeliv och de eviga skatterna som inte äts upp av inflation eller skadedjur. Allra starkast beskrivs denna kontrast av Jesus, när han målar två livsöden för oss (Luk 16): en anonym rik man som levde ut de jordiska tillgångarna under ett kort liv, och en fattig man som heter Lasarus. Jesus beskriver på ett dramatiskt sätt deras tillvaro efter döden. Den rike är i helvetet där han vädjar till Abraham om en smula lindring, men får svaret: Kom ihåg att du fick ut ditt goda medan du levde, och Lasarus fick ut det onda. Nu får han tröst här, medan du får plåga.
Begrunda detta: många som har läst Bibeln och mycket väl känner till denna undervisning fäster ingen vikt vid det Jesus säger, utan undviker att ta till sig den uppenbara sanningen att det finns två olika platser som väntar människor efter döden. Enligt mänsklig erfarenhet och vishet borde vi förbereda oss ordentligt inför det som vi så klart vet om vår framtid. Men lögnens furste har förvänt våra sinnen så att vi inte ser det. Vi ser bara det kortsiktiga: hur vi ska utnyttja den här tidens rikedomar till största möjliga njutning?
Den långsiktiga och bestående välsignelsen ligger inte i att vi gör oss av med allt som tillhör denna världens goda i tron att vi med det förtjänar den eviga saligheten. Det står inte i vår egen makt att skaffa oss välsignelse, varken för tiden eller evigheten. Den ligger i att ta till oss Abrahams vishet: De har Mose och profeterna. De ska lyssna till dem. Den bestående välsignelsen ligger i att lyssna till Bibelns budskap, det som har talats genom profeter och apostlar, drivna av Den Helige Ande. Det handlar om att lära oss känna Honom som är vägen, sanningen och livet. Det är Han som ger välsignelsen, blott av nåd.
För många kommer denna insikt alltför sent. Den rike mannen vaknade upp med förskräckelse när han insåg att hans makt och pengar inte längre kunde ge honom lindring i plågorna. Då började han tänka på sina bröder. Men det var för sent. Lyssnar de inte till Mose och profeterna, så låter de sig inte övertygas ens om någon uppstår från de döda.
Om jag ägde rikedom och kärlek
och bland människor ett ärat namn,
men ej något hopp för evigheten
och för bräcklig farkost ingen hamn,
om jag ägde allt men inte Jesus
som mig älskat intill korsets död,
o, var funnes väl i hela världen
tröst och hjälp i hjärtats bittra nöd?
(A Ölander)
