Den första övningen i trefaldighetstidens skola handlar enligt gammal tradition om att lära oss hantera våra jordiska ägodelar. Där har vi skäl att lyssna till visheten som ges oss av Agur i Ords 30:8f:
Ge mig varken fattigdom eller rikedom, men ge mig den mat jag behöver. Annars kan jag bli så mätt att jag förnekar dig och säger: ”Vem är HERREN?” eller så fattig att jag stjäl och vanhelgar min Guds namn.
Vi vet inte om Agur var rik eller fattig. En som var enormt rik i yttre mening var kung Salomo. När vi läser Predikaren ser vi tydliga tecken på att han var mätt på det goda. Hans rikedom blev honom och hans rike till oerhörd skada, genom att han förleddes av sina många hustrur att dyrka avgudar.
Många ibland oss lever i fattigdom. Matköerna växer, mitt i det att välståndet gett de flesta övernog av yttre rikedom. Fattigdomen i världen förstärks av människors onda handlingar. I Andra Korintierbrevet undervisar aposteln Paulus om hur vi ska se på våra rikedomar i förhållande till dem som lider brist. Han beskriver (2 Kor 8) hur församlingarna i Makedonien varit svårt prövade av fattigdom, men de har ändå med glädje offrat sina tillgångar för att hjälpa de nödställda i Jerusalem som var ännu fattigare. Och han ger förklaringen (v 9):
Ni känner ju vår Herre Jesu Kristi nåd. Han var rik men blev fattig för er skull, för att ni genom hans fattigdom skulle bli rika.
Det är skillnad på rikedom och rikedom, liksom på fattigdom och fattigdom. Det ena är rikedomen i att få del av vår Herres och Frälsares stora nåd, då han blev fattig för att ge oss arvsrätt till himlen och därmed få tillgång till all den himmelska världens andliga välsignelser. Då betyder den jordiska fattigdomen föga. Det andra är kampen för att föröka sina jordiska tillgångar, så som Lukas återger Jesu liknelse om den rike dåren (Luk 12:16ff), men det ger ingen del i de himmelska skatterna.
När vi har den andliga maten, den som Guds Ord och hans sakrament välsignar oss med, får vi vara tillfreds med det som vi får del av till det yttre, om det sedan är mera eller mindre. Det är den maten som är det enda nödvändiga. Men vi ska inte glömma att tacka Gud för att han också lovat försörja oss med det jordiska vi behöver.
Om jag ägde allt men inte Jesus,
vore livet värt att leva då?
Kunde väl mitt hjärtas längtan stillas
blott av jordens ting, som skall förgå?
Om jag ägde allt men inte Jesus,
vore vinsten värd en livslång strid?
Är väl jordefröjden värd att nämnas
mot en enda stund av Jesu frid?
(A Ölander)
Bön: Käre Jesus! Tack för att du blev fattig för att vi skulle bli rika. Hjälp mig att inse vad den verkliga rikedomen är och att sätta det jordiska i rätt ordning, så att jag också vill dela med mig av mitt överflöd till dem som just nu behöver min hjälp. Amen.
