Advent riktar våra blickar mot Jesu ankomst. Dels bereder vi oss för att möta Jesus när han kommer som ett barn till oss under julhögtiden. Dels är advent en botgörings- och andlig fastetid när vi tänker på att ta emot honom i vårt hjärta. Och den här söndagen leder våra blickar ännu längre fram: till Jesu andra ankomst till dom. Som vi har konstaterat under de sista söndagarna i kyrkoåret vet ingen dag och stund för hans återkomst. Men genom Hans undervisning strax innan Han led för världens synder på korset får vi veta tecken när detta ska ske.
Det är inga svårigheter att se att många av de tecken han talar om är för handen under vår tid. Många står ”rådlösa inför havets och vågornas dån”, och ”människor ska tappa andan av skräck i väntan på det som ska drabba världen, för himlens makter ska skakas” (Luk 21:26). Jesus varnar också för villfarelser av olika slag: ”Se till att ni inte blir vilseledda.”
I Uppenbarelseboken får vi ytterligare tecken. I en vision av sex basuner (kapitel 8–9) ser Johannes hur den ena katastrofen efter den andra radas upp. Den femte basunen släpper fram gräshoppssvärmar över jorden, anförda av avgrundens ängel. Deras tid kom när avgrundens brunn öppnades, och rök steg upp ur brunnen så att solen förmörkades av röken från brunnen. Det här tecknet är en beskrivning av hur Guds Ords ljus förmörkas av villfarelser, så att Ordets ljus inte längre lyser klart. När det förmörkas är vägen öppen för djävulska förförelser som ger människor ångest.
Martin Luther pekade ut den romerska påven som den som förmörkade Guds Ord, genom att sätta sig i Guds tempel och uttala sig med ofelbarhet i Kristi ställe. Enligt den romersk-katolska kyrkan är Bibeln en dunkel bok och blir tillgänglig först efter uttolkning. Nej, säger Luther, Skriften är själv klar och den som studerar den kan tillägna sig sanningen genom Andens upplysning. En kristen bibelläsare behöver inte påven som uttolkare. ”Er tro skulle inte bygga på människors visdom utan på Guds kraft” (1 Kor 2:5). I dag hörs åter röster som hävdar att Bibeln inte är klar utan sakkunnig tolkning och initierad analys. Detta öppnar vägen för nya påvar och nya läror, för att de ska kunna försvara tolkningar som står i direkt strid mot klara bibelord.
Hur ska då den vanliga människan se ljuset i denna tid, som är så fördunklad av villfarelsens rök? Det finns ett som håller. Jesus lovar (Luk 21:33): ”Himmel och jord ska förgå, men mina ord ska aldrig förgå.” Om denna fasta grund skriver Runeberg i sin psalm:
Det kära ord, det enkla ord,
hur kan vi det förgäta?
Var finns en visdom på vår jord
som sig därmed kan mäta?
Vad ger oss världen sådan grund,
där vi vårt liv kan bygga,
som ordet ur Guds egen mun,
det eviga och trygga?
Bön: Jesus, kom in, rena mitt sinn! Kom in, bo kvar, min styrka var, kom in i mitt hjärta, Jesus. Bered mig så för din ankomst och lär mig törtrösta på dig när tiden blir allt svårare. Amen.
Bild: Manskörssång vid Frihetsstatyn i Vasa. Vi tackar Gud för förmånen att få leva i ett fritt land.
