När man skriver en akademisk uppsats eller en artikel är det viktigt att de påståenden man framför blir noggrant dokumenterade. Man ska uppge källan. Den man citerar ska få ”cred”, alltså den ära som tillkommer upphovspersonen. Så gör också de som framför musik: det är viktigt att ange vem som gjort verket, text, musik och arrangemang. Numera finns lagstiftning som skyddar upphovsrätten: ära åt den som den tillkommer.
Bönsöndagen påminner om stora löften, som Jesus har gett sina lärjungar. Ett sådant ofattbart stort löfte är: Vad ni ber Fadern om i mitt namn, det ska han ge er (Joh 16:23). Vems är äran för det? Paulus besvarar frågan (Ef 3:20f): Han som kan göra långt mycket mer än allt vi ber om eller tänker oss genom den kraft som verkar i oss, hans är äran i församlingen och i Kristus Jesus, genom alla generationer i evigheters evighet. Amen.
Det är två saker här som vi människor har svårt med. Det första är att vi inte kan fatta hur stora dessa löften verkligen är. Gud kan ge oss långt mera än allt vad vi själva ens kan drömma om! Det andra är att vi är tröga att vittna om att äran för det vi fått uppleva, kanske ibland helt underbara bönesvar och hjälp i svåra situationer, ska gå till Gud genom den han sände till oss, Jesus Kristus. Det är lätt att hitta människor att ära. Inte minst söker vi egen ära.
Paulus beskriver i Romarbrevets första kapitel hur frågan om ära och berömmelse är en bakgrund till den förvillelse som så starkt har gripit människor: Trots att de kände till Gud prisade de honom inte som Gud eller tackade honom, utan de förblindades av sina falska föreställningar så att mörkret sänkte sig över deras oförståndiga hjärtan(Rom 1:21). Denna blindhet är uppenbar i världen i dag.
I nästa vecka infaller en alltför bortglömd och underskattad högtidsdag: Kristi himmelsfärds dag. Det är en dag som de flesta ser som en extra ledig dag, kanske för att pyssla i trädgården eller se över båten. Men den dagen är en viktig helgdag, eftersom den vittnar om Kristi slutliga upphöjelse från sin förnedrings tid på jorden. Den dagen påminner oss om att han har all makt, och att han därför kan styra allt till Guds barns bästa. Det är genom honom som vi har tillträde till Fadern och det är i hans namn som vi kan be om kraft och styrka åt vår inre människa genom hans Ande, och att Kristus genom tron ska bo i våra hjärtan så att vi blir rotade och grundade i kärleken (Ef 3:16f).
Se där målsättningar för våra liv och böneämnen, som är långt viktigare än bön om jordiska framgångar! Men vi har också löfte att få lägga fram alla våra önskningar i små jordiska ting. Här behöver vi minnas att Jesus själv bad i sin svåra stund: Ske din vilja! Och för allt detta ger vi äran åt Honom som gett oss rätten att kallas Guds barn.
Äran, äran, den skall Jesus ha
här på jorden och i himlarna.
Han har borttagit alla synderna.
Amen, halleluja!
(F Engelke)
Bön: Käre Jesus! Tack för dina härliga löften att vi får lägga fram alla våra behov inför vår himmelske Far i bön i ditt namn. Lär mig att i allt be: Ske din vilja. Hjälp mig att komma ihåg att tacka dig och ge äran åt dig. Amen.
