
Den som irrar omkring i en öken blir säkert glad över att träffa på en källa med friskt, levande vatten. Tacksamheten väller fram som vattnet ur källan. Källan är en av många bilder i Bibeln som beskriver Guds godhet och välsignelser.
Profeten Hesekiels bok avslutas med en vision av Guds tempel. En kontrast till detaljerade beskrivningar av byggnadsdetaljer är den del av kapitel 47, där profeten får se vatten rinna fram under templet. Han får gå genom vattnet, som räcker upp till vristen när han gått en halv kilometer. Sedan går han en halv kilometer till, och vattnet stiger upp till knäna. Han går vidare, och nu stiger vattnet till höfterna. Sedan går han ännu en halv kilometer genom det djupa vattnet, men nu bottnar han inte längre, utan måste simma. När profeten sedan förs tillbaka till fast mark ser han alla slags fruktträd växa upp, och deras frukter ger föda och läkedom.
Den här visionen har paralleller med Uppenbarelsebokens beskrivning av det nya Jerusalem (Upp 21–22), där livets vatten går ut från Guds och Lammets tron. Där beskrivs livets träd, som bär frukt och ger läkedom. Det anknyter till ursprungstillståndet i paradiset före syndafallet, där livets träd växte. Efter syndafallet stängdes vägen dit. Men när allt återupprättas ska vi åter få njuta av frukterna av livets träd.
Frukterna av livets träd är beroende av källan med det levande vattnet. Jesus beskriver samma källa för den samariska kvinnan vid Sykars brunn (Joh 4:14). När han sista gången besöker Jerusalem vid lövhyddohögtiden ropar han (Joh 7:37f): ”Om någon är törstig, kom till mig och drick! Den som tror på mig, som Skriften säger, ur hans innersta ska strömmar av levande vatten flyta fram.”
De tio spetälska som Jesus botade på sin väg mellan Samarien och Galileen (Luk 17:11ff) mötte Livets källa och blev renade från sin spetälska. Alla blev rena till kroppen, men bara en blev renad till sin själ. Han fann frälsning. Han var en samarier, en som likt kvinnan vid Sykars brunn hörde till det föraktade folket. De framstår som exempel på hur Jesus söker upp och tar sin an dem som saknar egen kraft, dessa som är orena i sig själva och som längtar efter friskt, renande vatten.
I Finland firar vi tacksägelsedag denna söndag. Samariern som vände tillbaka för att tacka ger oss en påminnelse att vi behöver vända om till källan med det levande vattnet och tacka Herren, som låter detta vatten flöda också bland oss i vår tid. Det är Guds Ord, som är det levande vattnet.
Livets vattenkälla i Guds dyra Lamm
ser jag nu framvälla uppå korsets stam.
Denna källa flödat mer än syndens flod,
ondskans makter dödat och vår sak gjort god.
(O A Welin)
Bön: Käre Jesus! Tack för att du gav oss det levande vattnet, som renar oss från synd och ger tillträde till livets träd. Hjälp mig att aldrig glömma att tacka dig för allt du gjort för mig och visa min tacksamhet i mitt liv. Amen.

