Var skaffar man mat och dryck åt två miljoner människor ute i en öken? Och dessutom åt en hel massa djur. Israels ledare Mose verkade nog ha tagit sig vatten över huvudet. Det var inte underligt att folket började knota.
Det som skedde där i öknen, för 3 500 år sedan, har blivit en central undervisning i den kristna tron. Att Gud försåg folket med både kött och bröd, och också vatten, som mirakulöst flödade ur en klippa, har fått en förebildande betydelse för den andliga maten och det levande vattnet som Jesus försett oss med. När Jesus stod inför ett liknande problem med tusentals människor som inte hade någon mat, undervisade han dem utifrån händelserna som Mose hade berättat om. Folket bad om ett tecken, men han hänvisade till det som var skrivet om mannat i öknen. Och han visade dem mat som har ett större värde än mannat: ”Jag är livets bröd. Den som kommer till mig ska aldrig hungra, och den som tror på mig ska aldrig någonsin törsta” (Joh 6:35).
Vi ska inte glömma eller underskatta de berättelser som Gud gett oss i Gamla testamentet. Allra minst ska vi, som en del moderna bibelforskare gör, anse berättelserna vara sagor, eftersom de beskriver sådant som inte brukar hända i sinnevärlden. Midfastosöndagen, brödsöndagen som infaller i mitten av fastetiden, tar fram brödunder i många av texterna. Men det verkligt stora undret är att vi får äta Jesu kropp och dricka hans blod – ord som är omöjliga för vår tanke att förstå.
Detta ätande och drickande är av två slag. Dels sker det rent fysiskt. Jesus har förordnat att vi ska fira hans åminnelse i nattvarden genom att äta och dricka bröd och vin. Helt konkret intar vi dem som mat och dryck, men i kraft av hans ord är de hans sanna kropp och blod. Hans ord och löfte gör denna måltid till ett under: Jesus ger oss sitt kött och blod till andlig välsignelse.
Men Jesus talar också om ett andligt ätande och drickande. ”Jag är det levande brödet som har kommit ner från himlen. Den som äter av det brödet ska leva i evighet” (Joh 6:51). Tron tar emot de välsignade gåvorna som Jesus ger oss. Vi förstår inte hur detta sker, lika lite som israeliterna i öknen förstod sig på mannat som Gud gav dem dagligen. Vi behöver inte förstå – vi ska tro Ordet.
Liksom vi behöver daglig mat och dryck för att kroppen ska fungera, så behöver vi daglig föda för vår själ. Vi äter inte bara på söndagarna. Den andliga maten serveras oss på söndagarna i våra gudstjänster, men vi behöver också daglig näring i andakt och bön i våra hem. Självsvält kan leda till andlig död. ”Hör, så får er själ leva!”
O, så låt det dyra ordet
följa dig, vart än du går!
Vid det himmelskt rika bordet
kraft för vandringen du får.
Ingen nöd och ingen lycka,
ingenting på denna jord
skall ur Herrens hand dig rycka,
om du bliver vid hans ord!
(L Sandell)
Bön: Käre himmelske Far! Tack för den mat du förser oss med för var dag, och tack för Jesus, som du sänt till oss som det himmelska brödet. Lär mig att älska det och äta det flitigt. I Jesu namn. Amen.
