
Ett stort folk slet som slavar och blev allt mera utsatta för trakasserier. Läget verkade hopplöst. Hur skulle man kunna frigöra sig från piskornas välde? En man steg fram och lovade att Gud ska befria dem. En rad mäktiga underverk verkade inte ha någon effekt. Det blev bara värre. Men så kom ett påbud: Ni ska slakta ett lamm. Blodet av det ska strykas på dörrposterna i huset, och blodet ska rädda er från det straff Gud sänder över plågoandarna. Och då ska de driva ut er till frihet.
Denna händelse, som Mose berättar om i 2 Mos 12 och som ägde rum för snart 3 500 år sedan, var den första påsken. Många känner inte längre till denna historiska händelse. För ungefär 2 000 år sedan skedde en annan befrielse, som hade en ännu större betydelse. Inte endast ett folk befriades, utan hela världen löstes från ett slaveri under djävulens välde. Också det skedde genom blod. Guds Lamm, Jesus från Nasaret, slaktades på ett kors som restes utanför Jerusalems stadsport.
Genom uttåget ur Egypten frälstes israeliterna från träldomen. Gud måste hantera fienderna hårt för att verkställa befrielsen. Allt förstfött måste dö, både bland människor och djur. Men där blodets tecken fanns behövde ingen dö. Ett lamm blev deras räddning.
Den som måste hanteras hårt för befria världen från syndens och dödens slaveri var Guds egen Son. Långfredagen, när Guds Lamm offrades på korset, var en bedrövelsens dag för Jesu lärjungar. De såg sin Mästare lida omänsklig tortyr och bli utskämd på det värsta tänkbara sätt. Deras hopp släcktes inför deras ögon. Men på tredje dagens morgon kom ett ofattbart glädjebud: Han är inte i graven! Han har uppstått! Vilken befrielse, inte minst för förnekaren Petrus, som fick en särskild hälsning från den uppståndne.
Det som såg ut som djävulens och hans hantlangares triumf vändes till dess motsats. Jesus uppstod ur sin grav. Detta är den nya betydelsen av påsken: tiden för slaveriet under syndens och djävulens makt är förbi. Frihetens timme har kommit. Den friheten är ännu inte konkret, för vi ser syndens makt i våra lemmar och den rasar i världens ondska. Men snart ska den komma fullkomligt, när Gud skapar nya himlar och en ny jord.
Att inse vad denna befrielse egentligen betydde var inte lätt för dessa tröghjärtade lärjungar. Trots att Jesus hade sagt dem i förväg att han ska uppstå kunde de inte tro det. Han måste om och om igen intyga att det verkligen var han. De trodde till en början att hans rike skulle vara Davids synliga rike, och den drömmen slogs i spillror. Jesus påminde dem tålmodigt om vad Mose, Profeterna och Skrifterna hade undervisat om honom. Hans rike skulle vara ett andligt rike. Och i denna skola fick de gå under några veckor fram till pingsten, då den helige Ande ledde dem fram till hela sanningen.
Dagarna från långfredag till påsk är en omvälvande tid. Den värsta tragedi byts till det största jubel. Berätta för alla så att de inser vad det betyder att fira påsk: att Gud har kallat oss från slaveri till frihet! Vi ska inte längre vara slavar under det som världen erbjuder. Vi ska inte leva i ångest inför tidens mörka händelser, utan se vilken härlighet Gud har uppenbarat genom att han lät sin Son offras för världen, att se att han skulle frälsa var och en som tror på honom till den sanna friheten, som på den yttersta dagen ska förverkligas i evig glädje hos Gud efter en kort tid av mörker och bedrövelse.
Han fullgjorde vad vi borde
och blev vår rättfärdighet.
Han avvände vårt elände
för all tid och evighet.
I hans seger nu vi äger
ljus och frid och salighet.
(V Fortunatus, S A Forsius)
Bön: Käre Jesus! Tack för din kärlek, som drev dig att utstå lidandet på korset, och tack för att du genom din uppståndelse ur graven gett oss hopp i världens mörker. Hjälp mig att inte tvivla, utan tro. Amen.

