Profeternas språkbruk om riket – del 2

Den första lektionen under bibelhelgen i Lepplax bykyrka den 29 april 2023 använde två utdrag à ca 10 minuter från Biblicums onlinekurs 13 november 2021, där Seth Erlandsson föreläste över ämnet ”Profeternas språkbruk om riket – deras syner och liknelser”. Första delen finns här. I detta andra pass presenterade Ola Österbacka några frågor utifrån föredragets slutdel som diskuterades i grupp och sedan gemensamt. Frågorna presenteras här tillsammans med ett sammandrag av grupparbetet.

Hela videoföredraget finns i original på biblicum.se. Föredraget ingår också i en utförligare form i Biblicums småskrift nr 18: Israel och yttersta tiden.

Frågor:

  1. Diskutera orsaker till att Bibeln tolkas så olika. Vilka tankar riskerar att förstöra vår förståelse på motsvarande sätt som judarnas tankar om riket?
  2. Vad ska vi tänka om de konkreta profetiorna om att vargar ska bo med lamm (Jes 65:25) och att Jesus ska komma rent fysiskt till Jerusalem och stå med sina fötter på Oljeberget (Sak 14:4)?
  3. Vi skyggar för orden om den svåra nöden som ska föregå Jesu återkomst. Ser du något samband med benägenheten att hoppas på ett jordiskt fridsrike?
  4. Hur vill Bibeln trösta oss inför de mörka utsikterna i de yttersta dagarna?

Sammandrag av svar:

  1. En betydande orsak är den i många kretsar starka betoningen av Israels särskilda plats i frälsningshistorien. Den går tillbaka till den s k dispensationalismen, som lär att den kristna kyrkan och judefolket utgår från två skilda gudomliga ordningar med två skilda framtider. Men NT lär att de kristna har ympats in i samma gudsfolk som valts av Gud i GT och de kristna är nu ett med de kristna judarna i detta ”olivträd”: Här är inte jude eller grek, alla är ni ett i Kristus Jesus (Gal 3:28).
  2. Profetiorna i GT utgör symbolspråk, där profeterna tar exempel från det jordiska livet för att skildra den andliga verkligheten som förverkligas i Kristi kyrka och till sist får sin fullbordan i himlen. Profeterna, även Sak 14:4, uttrycker den sanningen att Jesus på den yttersta dagen ska komma tillbaka i synlig gestalt och att alla människor ska erkänna honom som kung. Men det rike som då fullkomnas i kraft är inte ett rike i jordisk form, som judarna väntade sig. Mycket av de oklarheter som finns går tillbaka till missförståndet att Guds rike ska upprättas i synlig form. Så är det med tanken att Jesus ska stå rent fysiskt på Olivberget. Att Jesus ska komma tillbaka på samma sätt som han for upp (Apg 1:11) betyder att han kommer synligt för alla, och det ska ske i ett ögonblick: ”För som blixten går ut från öster och lyser ända bort i väster, så ska det vara när Människosonen kommer” (Matt 24:27).
  3. När vi står inför Bibelns utsagor om den svåra nöden i de yttersta dagarna, och när vi ser ut över det som sker i vår tid, inser vi att den stora nöden är en verklighet redan i dag. Många kristna på olika håll i världen upplever en nöd utan like, helt motsvarande den som de första martyrerna upplevde. Men det är inte lätt att ta emot detta ord, och det gör att vi lätt börjar drömma om att vi ska få uppleva en fysisk fred och yttre framgång. Därför är läran om ett tusenårigt fridsrike något som kliar i öronen (Tit 3:3) – den möter vår förhoppning att vi inte ska behöva uppleva dessa svårigheter. Vi vet inte om vi personligen ska drabbas av nöden, och många kristna, också många av våra närmaste, har fått lämna det jordiska livet utan att ha drabbats av den. Men oberoende av om Gud vill låta denna nöd komma över oss eller inte är det inte ett fysiskt fridsrike som ska vara vårt hopp, utan det himmelska riket som ska vara fullkomligt fritt från all nöd. Paulus och Barnabas styrkte lärjungarnas själar med orden: ”Vi måste gå igenom många lidanden för att komma in i Guds rike” (Apg 14:22).
  4. När Jesus undervisar om den yttersta tidens nöd, precis sådant som vi ser omkring oss i dag, säger han: ”Men när det här börjar hända, så räta på er och lyft era huvuden, för er befrielse närmar sig” (Luk 21:28). Vi har starka löften av Jesus att bli bevarade genom den svåra nöden: ”Var inte rädd, du lilla hjord, för er Far har beslutat att ge er riket” (Luk 12:32). ”Jag ger dem evigt liv. De ska aldrig någonsin gå förlorade, och ingen ska rycka dem ur min hand” (Joh 10:28).
Följ och dela!