Vi har nu kommit in i Trefaldighetstiden, den långa gröna tiden i kyrkoåret. Den tiden kommer bara att avbrytas av enstaka vita dagar (Johannes Döparens dag, Kristi förklarings dag, tacksägelsedagen och Mikaelidagen) och likaså enstaka röda dagar (Apostladagen, Reformationsdagen och Alla helgons dag). Trefaldighetstiden präglas av det andliga växandet i tron. Vi kan också säga att tiden präglas av helgelsen, verkad av att Den Helige Ande undervisar oss om Jesus och hans verk för oss. Det första ämnet som möter oss nu på första söndagen efter Trefaldighet är förhållandet mellan de jordiska ägodelarna och de himmelska skatterna.
Episteltexten från 2 Kor 8:1–9 tar fram ett intressant exempel på hur tron verkar givmildhet. I Jerusalem lider församlingen nöd, och de nyblivna kristna i Makedonien grips av en stor iver att sända gåvor till Jerusalem för att hjälpa dem. Genom Guds Andes verk inser tron att de skatter vi själva samlar på jorden inte betyder något jämfört med alla de rikedomar som Gud har försett oss med och som han ska fullkomna när vår tid på jorden är slut, och att vi därför fått dessa skatter för att dela med oss till dem som lider nöd.
Det här exemplet använder Paulus för att inspirera de heliga i Korint (så kallar han de kristna) och också oss till likadana gåvor. Och han vet motiveringen: Ni känner ju vår Herre Jesu Kristi nåd. Han var rik med blev fattig för er skull, för att ni genom hans fattigdom skulle bli rika. Och längre fram ger han en fullkomligt enastående beskrivning av Guds stora gåvor (9:8): Och Gud har makt att ger er all nåd i överflöd, så att ni alltid och i allt har nog av allt och kan ge i överflöd till varje gott verk. Kan du räkna alla superlativer här? Jag får det till sju överflödande uttryck. Så rika är Guds gåvor till oss!
Men sådant vill inte vårt kött lyssna till. Det vill hellre försöka samla på de jordiska skatterna, som den rike dåren gör i evangelietexten. Vad hjälper det en människa om hon vinner hela världen men själv går förlorad? En av de allra svåraste fienderna i vårt kött är penningbegäret. Den här söndagen varnar oss skarpt för den fienden. Låt oss ivrigt söka efter rikedomarna i Guds ord, som också vill skydda oss för fienderna.
