Ett Gott Nytt Kyrkoår! Första söndagen i advent inleder Herrens halvår med de tre stora högtiderna och med Guds välgärningar i centrum. Adventstiden är en botgöringstid då vi förbereder oss för det största av alla under: att Guds Son föddes av jungfru Maria. Den första av de fyra adventssöndagarna är en festdag. Vi sjunger Hosianna-sången som hälsar den saktmodige Kungen som Frälsare.
Adventstiden har för den kristna kyrkan utgjort en påminnelse om de gammaltestamentliga profeternas förutsägelser om Messias, den Smorde fursten, Davids son. Trots Sakarjas beskrivning av hans ankomst på en åsna, och Jesajas profetior om den lidande tjänaren, drömde man om Messias som en jordisk kung som skulle återupprätta Davids rike. Det var också folkmassans dröm när de hyllade honom vid hans intåg. Men snart skulle hyllningsropen bytas mot: Korsfäst! Det var för att lida och dö som Jesus kom till världen, inte för att hyllas som en jordisk kung.
Jesus var en kung, men inte av den här världen. Jesaja hade sagt om honom att han ska öppna blindas ögon och ge de förtryckta frihet. Men han skulle inte leda någon jordisk befrielserörelse. Han skulle lösa dem som trälade under lagens ok och öppna fängelsedörrarna för dem vilkas samveten hölls fångna under djävulen. Genom sitt Ord skulle blindas ögon öppnas för det saliga byte, som bestod i att vår synd lades på honom och att vi syndare får hans rättfärdighet.
Låt oss med glädje samlas till festgudstjänst och hälsa honom välkommen!
