Trettondagen brukar anses som julhögtidens avslutning, vilket utåt syns i att många städar undan julgranar och julbelysning. Från början var den ett minne av att Jesus döptes av Johannes vid Jordan och därmed uppenbarades för världen. Därför kallas dagen också Epifania = Kristi uppenbarelses dag. Det finns en gammal tradition att Jesus blev döpt på den dag när han fyllde 30 år.
Det finns också två andra teman som har förknippats med trettondagen: de vise männens uppvaktning och bröllopet i Kana, där Jesus gjorde sitt första under med vattnet som förvandlades till vin. Så småningom har de vise männen som kom från hednaland tagit över trettondagens tema och därmed har dagen blivit missionens dag. Minnet av Jesu dop har placerats på första söndagen efter trettondagen, som i år infaller redan dagen efter trettondagen.
Det har funnits olika uppfattningar om hur man ska förstå Johannesdopet i relation till det kristna dopet, som Jesus gav kyrkan i uppgift att använda som medel att göra alla folk till lärjungar. I den gamla handbokens evangelietext, som vi använder i söndagens gudstjänst, berättas om att Johannes Döparen säger att Jesus är större än han. Han skiljer mellan det dop han utförde och som han beskriver som ett dop i vatten, och det dop i Ande och eld som Jesus ska utföra. På pingstdagen visade sig Anden i form av tungor av eld. Men Johannes visade på Jesus som Guds Lamm, det försoningsoffer som Gamla testamentets offer pekade fram emot. Och vi vet av Mark 1:4 att syftet med Johannes dop var att meddela syndernas förlåtelse.
Johannes kopplar Jesu verksamhet till den yttersta domen, då tröskverket går och agnarna skiljs från vetet. Så ska all vår förkunnelse, och hela vårt liv, vara präglad av vetskapen att Jesus en gång kommer för att döma levande och döda, så att vi varje dag, och även den dagen, lever i gemenskap med honom och inte likt agnarna drabbas av den eviga elden. Där får vi söka skydd i att Jesus blev gjord till synd för oss, vilket tydligt ses i att han själv lät döpa sig, för att vi skulle bli övertäckta av hans rättfärdighet. Detta fick vi del av i vårt eget dop utan vår förtjänst och värdighet, och i detta dop ska vi leva alla dagar i väntan på att Jesus kommer tillbaka.
