Vi har drygt halva fastetiden bakom oss och firar nu Midfastosöndagen, som samtidigt är den fjärde söndagen i fastan. Den här söndagen handlar om Jesus som Livets bröd. Huvudtext är bespisningsundret, som används som evangelietext för den första årgången. I år läser vi den tredje årgångens text från Joh 6:48–57, där Jesus talar på ett märkligt sätt som avskräcker många av hans åhörare.

Jesus är Livets bröd, det levande brödet som har kommit ner från himlen likt mannat i öknen. Judarna borde ha förstått vad han menade, men de reagerar starkt: hur kan han ge oss sitt kött att äta? Jesus ger ett löfte: då vi äter hans kött och dricker hans blod ska vi få uppstå på den yttersta dagen. Tidigare har han sagt (Joh 6:40): Detta är min Fars vilja, att var och en som ser Sonen och tror på honom ska ha evigt liv, och jag ska låta honom uppstå på den yttersta dagen.

Jesus ville få judarna att förstå att han kom från himlen för att ge liv åt alla dem som tror på honom. Genom sin död skulle han ge sin kropp som ett offer för alla människors synder och hans blod skulle gjutas för att fullborda det som de gammaltestamentliga offren bara var en svag skuggbild av. Han skulle bli deras Frälsare. Det är nu mindre än tre veckor tills vi firar minnet av att Jesus gav sitt liv för världen.

När Jesus undervisar om mannat i öknen ser vi hur viktigt det är att läsa Gamla testamentet. Genom undret med mannat, som varje dag lade sig över Israels barns läger under ökenvandringen, borde judarna ha förstått hur Gud vill föda de sina med Ordet. I öknen fanns inget hopp om överlevnad om de inte tog vara på mannat. När Jesus nu säger att det är han som är Livets bröd, och jämför sig med mannat från himlen, ser vi hur livsviktigt det är att leva i en nära gemenskap med honom. Vi behöver varje dag äta av Livets bröd, som är Guds ord. Likaså vill han att vi så ofta det är möjligt söker oss till Herrens bord där vi på ett fysiskt sätt får Livets bröd till liv och välsignelse för vår själ.

Inför vår Frälsares mäktiga ord får vi förundra oss och tillbe. Vi kan inte förstå dem, men vi får tro den välsignelse hans Ord tillsäger oss: det är Faderns vilja att vi för Jesu skull och i tro på honom ska uppstå på den yttersta dagen.

Omkring ditt ord, o Jesus, oss stilla gör
och fram till livets källa av nåd oss för.
Du ser i varje hjärta dess djupa nöd,
du ensam kan oss mätta med livets bröd.

(Anna Ölander)