Den femte söndagen efter påsk har traditionellt bönen som tema. Bönen är ett svar på Guds nådeshandlande med oss, som vi upplevt så rikt under de senaste veckorna. Under påsktiden har vi mött den Uppståndne, följt honom när han uppmuntrat sina lärjungar och när han förberett dem inför deras kommande verksamhet under ledning av Den Helige Ande. Vi har försäkrats om ett himmelskt medborgarskap som en motvikt och motkraft mot allt det nedbrytande som vi möter som medborgare i våra världsliga riken.
En kristen som fått sådana rika gåvor av sin himmelske Far vill hålla kontakt med honom. När hjärtat flödar av tacksamhet över hans välgärningar riktar det sig med sitt tack till honom. Och de många härliga löften om bönhörelse, som Jesus har försäkrat oss genom hans namn, sporrar oss att lägga fram våra önskningar och våra problem inför honom som har all makt i världen att lösa dem.
Ett av våra problem är att den nya människan, som har fått ett nytt hjärta och som vill tala med Gud i bön, bekämpas av vår gamla människa som vi fortfarande bär med oss. Den vill göra oss motsträviga mot bönen. Den påstår att det inte lönar sig att be till Gud. Därför behöver vi fostras att be, vi behöver lära oss be. Efter att Jesus lärt sina lärjungar bönen Fader vår berättar han i söndagens evangelietext (Luk 11) en liknelse om hur vi ska be utan att förtröttas, även om det i förstone kan verka som om Gud inte skulle höra.
En nyckel till bönhörelsen får vi i slutet av texten: Om nu ni som är onda förstår att ge goda gåvor till era barn, hur mycket mer ska då inte er Far i himlen ge den helige Ande åt dem som ber honom. Vi förstår att den allra största gåvan, eller bönhörelsen, är att Anden upplyser oss om vår rikedom i Jesus Kristus. Därför behöver vi inte lägga till ”ske din vilja” när vi ber för våra näras omvändelse och salighet. Men när vi ber om jordiska ting får vi lita på att han vet bäst, och han vet hur han svarar när vi lägger fram våra önskningar.
En av de stora helgerna under den festliga delen av kyrkoåret är Kristi himmelsfärds dag, som vi firar torsdagen efter bönsöndagen. Den är en minnesdag av den stora dagen när Jesus återvände till sin Fars högra sida för att återta den makt som varit hans redan före världens begynnelse. Även om vi då inte firar någon gemensam gudstjänst kan vi i våra hem läsa de texter som vår bibelkalender anvisar. (Ett tips: använd sökfunktionen Oratio för att hitta inspelade gudstjänster genom att ange sökorden Kristi himmelsfärd.)
Den inkommande helgen erbjuder en rik verksamhet då vår församling håller bibeldagar. Se programmet här. Det är också tänkt att vi ordnar direktsändning och därmed finns inspelningar också tillgängliga efteråt. Du som inte kan delta, kom ihåg att stöda i förbön!
Så lär mig bedja och vänta svaret
och vara stilla i tro på dig,
tills jag får skåda en skön fullbordan
av varje löfte du givit mig!
(SH 379)
