Hur ska en förvaltare agera när chefen är borta och han har betrotts med ansvaret att vara arbetsledare? Vad händer när chefen återvänder om han har missbrukat sin maktställning? Jesus ger svaret i söndagens evangelietext (Luk 12:42–48):

Av den som fått mycket ska det krävas mycket, och av den som blivit betrodd med mycket ska det begäras desto mer.

Vi närmar oss i rask takt kyrkoårets slut och redan den här söndagen, den tjugonde efter Trefaldighet, syns domsperspektivet i gudstjänsternas texter. Det avsnitt hos Lukas, där evangelietexten för tredje årgången är hämtad, bär i Folkbibeln rubriken ”Inför Människosonens återkomst”.

Jesus talar synnerligen allvarliga ord om missbruk av de ansvarsuppgifter som Gud gett oss. Han säger att en tjänare som handlar så ska huggas i stycken och få en plats bland de trolösa. Det är en parallell till hans allvarsord på domens dag om att förvisas bort till den eviga elden. Inför Guds heliga lag tvingas vi alla erkänna att vi inte kunnat förvalta hans uppdrag så att han skulle berömma oss för vad vi gjort. Vi är förlorade om vi ska träda fram och göra räkenskap på egen hand.

Men det finns en trogen förvaltare. Jesus själv var betrodd i Guds hus. Han har blivit satt över allt och blivit en tjänare som gett sitt liv för oss, och genom honom har vi fått allt som behövs för räkenskapens dag. Det som krävs i domen har utkrävts av honom och han ger oss i dopet och tron full del i lönen. Vi får gå in i hans glädje i hans namn.

Därför vill också vi med glädje tjäna honom i våra medmänniskor, så att också de ska få glädja sig, både av Guds rika välsignelser här i tiden men framför allt av ett fast hopp inför domen. Det är det stora vi fått och det ansvar han ger oss som förvaltare i hans nåderike.

Frälsare, tag min hand, fostra mig så
att jag i dina spår alltid må gå!
Herre, för varje dag mig till ditt hjärta drag,
att i din sanning jag fast måtte stå!

(C Robinson/F Engelke)

Följ och dela!