Kommentera

All trösts Gud

Under trettondagstidens söndagar strålar Jesu härlighet (vi borde skriva som Hugo Odeberg: HERRlighet) fram för våra ögon. Den kommande söndagen talar mycket om tro. Det blir lätt så att vi granskar vår egen tro. Men det är ingen fruktbar väg till tro. Den rätta vägen är att se på trons upphovsman och fullkomnare: Jesus. Det är han som skapar tron. Det är han som är Herren.

En av den kommande söndagens texter (läs 2 Kor 1:3–7!) överflödar av ett ord: tröst. Hela åtta gånger förekommer ordet och beskriver hur all trösts Gud tröstar oss i vår nöd. Det är hans tröstande Ord som skapar tron.

Det är många som behöver tröst i dessa svåra tider. För många verkar framtiden högst osäker. Lidanden kommer i form av sjukdom och död. Vi behöver i våra länder inte frukta för vårt liv när vi bekänner vår tro, men det måste de första kristna göra, och det får många kristna uppleva i dag, särskilt i Afrika och Asien. Men förtal och mobbning på grund av vår bekännelse förekommer också i våra länder.

Trösten får vi hos vår Gud och Frälsare, som har gett oss ett fast ord. Vi får lägga fram alla våra önskningar och behov inför honom. Till våra önskningar kan vi också lägga att vi ska få förmedla tröst till dem i vår närhet som lider och är gripna av ångest. Söndagens evangelietext handlar om hur Jesus botade Petrus svärmor. Jesus såg att hon låg sjuk i feber. För Jesus var det självklart att hjälpa när han såg att hon var sjuk. Sedan kunde hon, som blivit hjälpt av Jesus, fortsätta med sin tjänst för honom. Det är en bra beskrivning av epistelns ord: Han tröstar oss i all vår nöd så att vi kan trösta dem som är i nöd med den tröst vi själva får av Gud.

Välsignad är vår Herre Jesu Kristi Gud och Far, barmhärtighetens Far och all trösts Gud! 

Visa mig till Jesu sår,
där jag liv och hälsa får
och där ingen dom mig når!
Var du, Tröstare, hos mig!

(L Sandell)