Kommentera

Sanna och visa ord

Den tolfte söndagen efter Trefaldighet (den trettonde efter pingst) har i den gamla handboken temat Våra ord. I folkkyrkans nya handbok har temat ändrats till Jesus, vår helare. Samtidigt har också evangelietexten från Matt 5:33–37 försvunnit (det samma torde också gälla i Sverige). Där undervisar Jesus om ärliga ord, som inte ska behöva förstärkas med eder för att man ska ta dem på allvar: ”Ert ord ska vara ‘ja’ eller ‘nej’. Allt därutöver kommer från den onde.”

Man kan fundera över varför temat har ändrats och denna text har tagits bort. Är det obekvämt att lyssna till Jesu skarpa undervisning om ärlighet och raka ord? Blir vi stötta över hans förbud mot att lägga in eder i vårt tal, eller har man tyckt att sådant är mindre viktigt? Har man rentav väjt för dem som lär att man inte får avlägga ed av något slag?

Jesus säger: ”Ni ska inte svära alls” – och tar som exempel sådant som judarna ofta förstärkte sitt tal med: att svära vid himlen, jorden, Jerusalem eller vårt eget huvud. Men Jesus talar här om hur vi ska hantera våra ord i vardagen. De ska alltid gå att lita på, utan att vi behöver förstärka dem med eder. Däremot talar Jesus inte om eder som myndigheterna förelägger oss i vissa situationer. Jesus själv avlade ed inför översteprästen Kaifas (Matt 26:63f).

Det som man i dag kan förfäras över är hur vulgärt språket har blivit i det offentliga rummet. Svordomar, Guds namn och könsord har blivit legio i teve. För oss, som vill vara Jesu lärjungar, är det här en försåtlig fara. Våra ord avspeglar det som finns i vårt hjärta (Mark 7:21f) och vi frestas att låta hjärtat fyllas med gyckel, lösaktigt tal och onda ord. Skriften förmanar oss att noga tänka på hur vi lever, inte som ovisa människor utan som visa (Ef 5:15). Och visheten söker vi i Andens skola, där redskapet är Bibeln, Sanningens ord. Jesus vill lära oss använda sanna och visa ord.

Låt mig få säga vad du vill ha sagt,
och välj du själv åt mig den rätta stunden!
Ge du på hand och fot och läppar akt,
men framför allt ge akt på hjärtegrunden!

(L Sandell)