Det brukar sägas att man behöver vara fast grundad i sin egen övertygelse för att frimodigt kunna möta andras avvikande uppfattningar. Aposteln Paulus ger uttryck för detta när han i Efesierbrevet skriver att vi, när vi nått fram till enheten i tron och i kunskapen om Guds Son, inte längre ska kastas hit och dit och dras med av varje vindkast i läran (Ef 4:13–14). Hur når vi då fram till enheten i tron?
Tidigare i samma kapitel förmanar aposteln sina läsare (v 3ff) att bevara Andens enhet genom fridens band. Tyvärr kan denna enhet förstöras genom vår köttslighet, och det har skett alltför ofta. Men även om ett rent uppsåt finns skapas enhet mellan kristna inte genom mänskliga ansträngningar. Enheten finns där grunden är lagd genom Andens verk. Och han utför sitt verk med Kristi ord som predikas av apostlar och profeter, med andra ord i Bibeln. Kunskapen om Guds Son och hans verk är det främsta och centrala för den kristna enheten.
Där denna grund saknas kan det inte heller finnas någon enhet. Den tidigare allenarådande romersk-katolska kyrkan splittrades genom reformationen på 1500-talet. Ytligt sett är det lätt att döma Martin Luther och de andra reformatorerna för denna splittring. I Stora Galaterbrevskommentaren klagar han (i anslutning till 4:29): ”Förvisso smärtar det oss djupt, då vi måste höra, att allt var lugnt och fredligt, innan evangeliet kom, men att nu, sedan det blivit känt och spritt, allt är i uppror, att hela världen är i rörelse och hotar störta samman.” Men så fortsätter han: ”Mot denna förfärliga anstöt böra vi låta oss upprättas och styrkas av denna ljuvliga tröst, att de fromma i denna världen måste ha namn och rykte om sig att ställa till uppror och splittring och allt möjligt ont.”
Det är nämligen så att djävulen attackerar den rena och sunda läran om Kristus, eftersom den är farlig för honom. Han behöver inte attackera dem som redan lämnat grunden. Vägen till enhet är inte att bortse från de falska läror som djävulen lyckats införa, utan att allt ivrigare och med rent uppsåt söka oss till den fasta grunden, Bibelns ofelbara och fasta vittnesbörd om Guds Son, och även motsäga och ta avstånd från dem som lär annorlunda. Det var denna grund som reformationen lade, och den är värd att strida för. Därför tackar vi Gud för den lutherska reformationen, vars minnesdag vi firar den 31 oktober.
Behåll oss, Herre, vid ditt ord.
Försvara själv din svaga hjord
mot dem som vill ifrån hans tron
nedstörta Jesus Krist, din Son.
(M Luther)
Bön: Käre himmelske Far! Tack för att du gett oss ditt Ord som undervisar oss om Jesus och vägen till himlen. Lär mig att älska det och flitigt läsa och begrunda det, och att gärna besöka gudstjänster där ditt Ord predikas rent och klart. I Jesu namn. Amen.
