Den första söndagen i advent kännetecknas i vår kyrkliga tradition av Hosiannasången. Det är den hyllning och bön om frälsning som folkskarorna sjöng när Jesus kom ridande in i Jerusalem inför sin lidandesvecka. Temat och orden är hämtade från Psalm 118:25-26: ”O, HERRE, fräls! O, HERRE, ge framgång! Välsignad är han som kommer i HERRENS namn! Vi välsignar er från HERRENS hus.”
Namnet som här skrivs med versaler (i brist på teknisk möjlighet att skriva med kapitäler som i våra biblar) är Guds heliga namn, som Jesus använder om sig själv vid flera tillfällen, och som oftast på svenska återges med ”Jag Är”. Det avser Messias, den Smorde, som man väntade på. Hosiannasången är därmed en bekännelse till att just denne Jesus från Nasaret, som kom saktmodig, ridande på en åsna, var den som Israels profeter hade förutsagt skulle komma som Frälsare.
En av texterna för första söndagen i advent (Luk 4:16-22) berättar om hur Jesus trädde fram som föreläsare i sin hemstad Nasaret, när han som han brukade gick till synagogan på sabbaten. Han läste från Jes 61 om hur Herrens Ande skulle vara över Messias (”han har smort mig”). Han skulle förkunna glädjens budskap för de fattiga, frihet för de fångna, syn för de blinda, ge de förtryckta frihet och förkunna ett nådens år från Herren. Jesus överraskade åhörarna med sina ord: ”I dag har det här stället i Skriften gått i uppfyllelse inför er som lyssnar.”
Jesu ord möttes av blandade reaktioner. Man berömde honom, men snart skulle hans skarpa domsord leda till vrede, så att man rentav ville döda honom där i hans hemstad. Men tiden var inte inne. När Jesus red in i Jerusalem var det bara några dagar tills han skulle utlämnas åt hedningarna att korsfästas. Då hade tiden kommit. Han skulle nu verkställa den frälsning som Jesaja förkunnat, och som hans lärjungar sedan fick vittna om som det stora glädjebudskapet. Nådens år, jubelåret, har gått in! Frälsningen är fullbordad, och vägen till himlen är öppen.
Frälsningen kom inte som judarna trodde: befrielse från det romerska förtrycket. Men det blev en frälsning från syndaskuldens straff. Nådens år har kommit, låt oss därför lyssna till psalmisten: ”Detta är dagen som Herren har gjort, låt oss jubla och glädjas i dag!”
Adventstiden, som nu inleds, är en bot- och fastetid som beredelse för Herrens ankomst. Johannes Döparens omvändelsebudskap ljuder: Omvänd er! Himmelriket är nära.
O, låt med kraftigt ljud basunen föra ut
högtidligt fröjdebud till alla världars slut:
Nu jubelåret har gått in,
nu jubelåret har gått in,
ack, arme syndare, vänd om!
(C Wesley)
Bön: Käre Jesus! Tack för att du ödmjukade dig och kom som människa till vår jord för att frälsa oss från våra synder. Öppna mitt hjärta när du kommer för att predika ett nådens år från Herren. Hjälp mig också att under adventstiden, som blivit så hetsig, återspegla något av ditt saktmod. Amen.
