När vi nu har lämnat Herrens halvår bakom oss sammanfattas Guds stora välgärningar mot oss i texterna för Heliga Trefaldighets dag. Den är samtidigt startpunkten för Kyrkans halvår, med dess utåtriktade verksamhet: att gå ut och göra alla folk till lärjungar, döpande och lärande.
Under de flesta av årets gudstjänster bekänner vi vår tro med den Apostoliska trosbekännelsen: om Faderns verk i skapelsen, Sonens verk i återlösningen och Andens verk i helgelsen. Under några söndagar bekänner vi tron med den Nicaenska trosbekännelsen, som vi just detta år uppmärksammar för att det gått 1700 år sedan det första konciliet i Nicaea. På trefaldighetssöndagen används i en del gudstjänster den tredje av de gammalkyrkliga bekännelserna: den Athanasianska trosbekännelsen. Den ägnas dels åt försvaret av treenighetsläran och dels åt Kristi två naturer.
Dessa sanningar är så stora och djupa att vårt förnuft inte kan fatta dem. Det vi kan göra är att tillbe detta Majestät i förundran och tacksamhet för att Han ansett oss värdiga att tas till Hans barn genom att döpas i Faderns, Sonen och den helige Andes namn. Han har kallat oss till vittnen om Hans stora gärningar och befallt oss att gå ut och göra alla folk till lärjungar. Jesus gav oss en anvisning hur vi ska göra detta: lär dem att hålla allt som jag har befallt er. För detta gav Han oss sin Ande för att påminna om allt vad Han hade sagt.
Vi kan lägga märke till att Jesus flera gånger understryker just troheten mot Guds ord i det sammanhang där Andens uppgift beskrivs allra tydligast (Joh 14): Om ni älskar mig håller ni fast vid mina bud (v 15); Den som har mina bud och håller fast vid dem är den som älskar mig (v 21); Om någon älskar mig, håller han fast vid mitt ord (v 23); Den som inte älskar mig håller inte fast vid mitt ord (v 24). Tänk så fruktansvärt att det just i dessa dagar utgått ett löfte från en del av biskoparna i den evangelisk-lutherska kyrkan i Finland om frihet (!) att gå emot Guds Ord, den ordning som nyligen bekräftats genom kyrkomötets förnyade nej till könsneutrala äktenskap – raka motsatsen till att hålla fast vid Jesu ord och vittna om Honom för världen. I stället för en enig bekännelse av tron utgör det en manifestation av Jesu ord i Matt 12:25: Ett rike som är splittrat blir ödelagt, och en stad eller en familj som är splittrad kan inte bestå.
Jesus varnar i bergspredikan (Matt 7:15): Akta er för de falska profeterna. Och hans apostel säger det samma (Rom 16:17): Jag uppmanar er, bröder, att se upp för dem som skapar splittring och väcker anstöt mot den lära som ni har fått undervisning i. Håll er borta från dem.
Som en hjälp att stå fasta mot denna anstöt har vi fått våra trosbekännelser. Låt oss högakta dem, inte bara denna söndag, utan varje dag repetera vad Gud Fader, Son och Ande har välsignat oss med i sitt Ord.
Gud treenig, stå oss bi,
låt ingen oss fördärva,
gör vår själ från synden fri
låt oss ditt rike ärva.
Vårt beskydd, vår tillflykt var
mot Satans våld och snara,
vänd bort all själafara,
oss i din tro bevara.
(M Luther)
Bön: Treenige Gud, Fader, Son och Ande! Jag står i förundran inför ditt majestät och lovprisar dig för alla dina välgärningar. Lär mig förstå tillräckligt för att kunna leva som din tjänare. Bevara mig i tron tills jag får se dig i klarhet och ljus, för Jesu skull. Amen.
