Kommentera

Smulor från det rika bordet

Den här söndagen, den andra söndagen i fastan, har temat Den kämpande tron. I evangelietexten berättas hur en hednisk kvinna ropar till Jesus om hjälp. Hennes dotter är svårt besatt. Ingen tycks kunna hjälpa. Men hon har hört om Jesus och hur han botar alla. Och nu har han kommit till hennes by. Hon måste gripa chansen.

Men hon är inte av det rätta folket. Jesus tiger. När hon insisterar gör han ett märkligt uttalande: ”Det är inte rätt att ta brödet från barnen och kasta det åt hundarna.” Är Jesus så nedlåtande, så föraktfull för att hon inte tillhör det judiska folket? Är han rasist? Av fortsättningen ser vi orsaken. Han prövar henne, och det blir en lärdom för dem som ansåg sig vara bättre för att de var judar. Kvinnan hänvisar till att hundarna får äta smulorna som faller från deras herrars bord. Och smulorna växer till en rikedom: ”Kvinna, din tro är stor. Det ska ske för dig som du vill.”

Ingen stöts bort från Jesus, fast det kan kännas så ibland. Ingen ska anse sig ovärdig att komma till honom. Den som kommer till Jesus blir inte bortvisad (Joh 6:37). Och inte ens fast vi endast får del av smulor från bordet är det något att förakta. Bordet som är dukat är så rikt att också varje smula är oändligt dyrbar. Syndernas förlåtelse, som Jesus vunnit åt oss, är en lika stor gåva för varje syndare.

I anfäktelsens stund, när den kämpande tron möter den onda verkligheten, kan Jesus ofta verka vara långt borta. Men han är inte långt borta. Han är nära oss i sitt Ord och där blir vi påminda om välsignelsen i att vara döpta och klädda i Jesu rättfärdighet. Den välsignelsen överflödar också när den kommer till oss i små smulor, som trösteord i bedrövelse och kamp.

Den lutherske teologen och psalmdiktaren Paul Gerhardt, som upplevde det trettioåriga krigets fasor och i sin familj mötte många sorger (av hans sex barn dog fem i späd ålder), har i sina psalmer gett starka uttryck för en kämpande tro som mitt i bedrövelserna kan prisa Gud för hans godhet och trofasthet. I en av dem (psb 362) skriver han:

Fastän han så hårt oss slagit,
varit vred en liten tid,
han sin nåd ej från oss tagit,
skänker oss på nytt sin frid.
Låt oss därför fatta mod,
ty den samme Herren god
som oss straffat vill oss frälsa,
ge oss läkedom och hälsa.


Du minns väl vår bibeldag i Lepplax 30.3? Huvudtema: Det heliga dopets sakrament.

Är du prenumerant på vårt veckobrev? Du kan varje fredag morgon få ”Inför helgen” direkt till din e-postlåda, plus info om gudstjänster och en kort bön.

Följ och dela!