Vi ska nu fira dopets söndag. Från början hörde dopet ihop med trettondagen som firades till minne av att Jesus blev döpt av Johannes Döparen. Då uppenbarades att han var Messias, Guds älskade Son. Därför kallas trettondagen Epifania, Kristi uppenbarelses dag. Men när trettondagen började tillägnas åt de vise männens besök i Betlehem flyttades doptemat till söndagen efter nyår och senare till första söndagen efter trettondagen.

Söndagens evangelietext innehåller Johannes Döparens vittnesbörd om Jesus: Se Guds Lamm som tar bort världens synd! I de här orden, som Gud låter sin profet förmedla, finns evangeliet i koncentrerad form. Guds Lamm är fullkomningen av alla blodiga offer som skulle frambäras för att folket hade syndat. Så bär detta Guds Lamm världens synder och gottgör för dem alla. Nu behövs inga fler offer.

I de folkkyrkliga församlingarnas gudstjänster har dessa ord numera förvanskats. Numera sjunger man i Agnus Dei: “O Guds Lamm som bär världens synd.” Är det något fel i det, undrar någon kanske. “Där går ett lamm och stilla bär all världens syndabörda” skaldade Paul Gerhardt. Problemet är att man kan läsa orden också på ett annat sätt, vilket också har dokumenterats som en motivering för ändringen. Man vill göra budskapet lättare att smälta i vår tid: Guds Lamm är med oss i våra motgångar och känner med oss, han har medlidande med oss.

Det är självklart inget fel med det, om man inte stannar där. Men nu säger Johannes något mer: han tar bort världens synder! Och nu har det redan skett. Han döptes av Johannes för att han med sitt liv och sitt blod skulle fullkomna den rättfärdighet som vi behövde och skulle få för att kunna stå heliga och fläckfria inför Gud. Den rättfärdigheten, tillika med betalningen för vår syndaskuld, kläddes på oss när vi döptes. När vi därför i våra gudstjänster ber “O Guds Lamm som borttager världens synder, förbarma dig över oss”, då vädjar vi till hans fullbordade aktiva och passiva rättfärdighet som grund till att vi kan komma fram inför Gud. Denna sanning får inte tonas ner.

När Johannes visade på Jesus som Guds Lamm, som skulle komma för att döpa i den Helige Ande, visste han genom Andens uppenbarelse att det var så profetiorna skulle fullbordas. När han blev korsfäst och dödad som Guds offerlamm togs världens synder verkligen bort. Det var fullbordat. När han uppstod ur sin grav utfärdades kvittot på att allt var gjort. När han befallde sina lärjungar att döpa och lära skulle det bygga på det som redan hade gjorts. I det heliga dopet har vi fått del av all rättfärdighet, genom Guds stora nåd i Kristus.

O du, Guds lamm, dig vare evigt tack,
att du för oss den bittra kalken drack!
Din stora kärlek därtill orsak var
att du, Guds Lamm, all världens synder bar.

(S J Wirsén, SH 173)